Missbrukande kvinnor som utsätts för våld i en nära relation har man talat om under många år i Stockholm – utan att det resulterat i något konkret stöd. Det är en grupp som oftast inte kan söka skydd och stöd på ”vanliga” kvinnojourer, då dessa inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och resurser för att ta emot dem. På Söder startar nu landets första ideella kvinnojour för missbrukare.

–Missbrukande kvinnor behöver en kvinnojour med bemanning dygnet runt, säger Mille Rönnerblad, anställd på den blivande kvinnojouren Q-jouren.

Det är Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende, RFHL, som beviljats 1,25 miljoner kronor från länsstyrelsen för att kunna starta upp verksamheten. Men de pengar som de beviljats är en halv miljon mindre än vad RFHL ansökt om, och räcker inte till en vanlig kvinnojour där kvinnor kan söka skydd från en misshandlande man.

– Pengarna räcker till en liten lokal på Bondegatan och två och en halv tjänst för att bistå kvinnorna med stödsamtal – inget annat, säger Mille Rönnerblad.

Ett stödsamtal kan handla om att uppmuntra kvinnorna när de gör något bra för att förändra sin situation. Det kan också handla om att kvinnorna behöver hjälp med att kontakta en advokat i en vårdnadsprocess. Eller om att få stöd för att lämna en destruktiv relation.

– Precis som för andra misshandlade kvinnor är det en process att lämna den våldsamma mannen. De lämnar mannen för en tid och går tillbaka till honom innan de vågar stå på egna ben, liksom kvinnor utan missbruksproblem. Mönstret upprepar sig till dess att kvinnan är tillräckligt stark för att lämna mannen för gott.

Under de fem år som Mille Rönnerblad arbetat för RFHL har hon inte mött en enda missbrukande kvinna som inte utsatts för misshandel i någon av sina relationer. Hon säger att behovet av en kvinnojour finns för tusentals missbrukande kvinnor i Stockholm.

– Nu handlar det om att ragga pengar från fonder och annat för att Q-jouren verkligen ska leva upp till sitt namn. En förusättning för att vi skulle kunna söka pengar från länsstyrelsen var att socialtjänsten var delaktig.

Den 1 juli 2007 skärptes socialtjänstlagens 5 kap 11 §, den så kallade brottsofferparagrafen: ”Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.” Men ännu har inte Stockholms kommun bidragit med pengar.

– Det saknas ett kvinnoperspektiv i fråga om missbrukande kvinnor. Attityden både bland kvinnorna och politikerna är att ”de får skylla sig själva”, att våldet är en naturlig del av livet som missbrukare.

Vi har utan framgång sökt socialborgarrådet Ulf Kristersson (m), men Johan Stuart, biträdande borgarrådssekreterare, säger att Stockholms stad uppfyller sina åtaganden i socialtjänstlagen genom att erbjuda misshandlade kvinnor med ett aktivt missbruk plats på härbärget Västan och boendet Hvilan, vilka är avsedda enbart för kvinnor.

Men det är ju inga kvinnojourer. Har ni inte skyldighet att erbjuda kvinnor plats på en kvinnojour vid behov?

– Jo, men någonstans måste vi ju börja för att kvinnorna ska ta sig ur sitt missbruk. Västan och Hvilan tar emot missbrukande kvinnor. Dessutom har vi inte fått någon ansökan om pengar till Q-jouren. Och projektledaren har till uppgift att söka pengar för verksamheten, säger Johan Stuart.

Projektledaren för Q-jouren Pia Jarling bekräftar att hon inte sökt pengar från kommunen, eftersom den som regel inte beviljar medel för en kvinnojour på ett tidigt stadium. Initialt startas alla ideella kvinnojourer som ett projekt.

– Först när en verksamhet anses vara permanent är det någon idé att söka verksamhetsbidrag från kommunen. Men vi hoppas nu få mer pengar från Allmänna arvsfonden.

De kvinnor som söker sig till Q-jouren och som har beslutat sig för att bli drogfria, kan även få hjälp av RFHL:s Qvinnoqulan som ligger vägg i vägg och som ger stöd till kvinnor att leva ett liv utan droger.

– Många kvinnor på Qvinnoqulan brottas med skuld- och skamkänslor, både för det missbruk de haft och det våld de utsatts för, vilket har gjort att de inte sökt hjälp. På Qvinnoqulan kan man tillsammans stötta och hjälpa varandra vilket förhoppningsvis leder till att man söker hjälp och upprättelse, säger Mille Rönnerblad, som även är verksamhetschef för Quinnoqulan.