Debatt: Förbifart Stockholm

Sverige har åtagit sig att gå i spetsen för utsläppsminskningar av klimatpåverkande växthusgaser inom EU. Utan att kraftigt dra ner på utsläppen från fossilbränsledrivna fordon kan inte klimatmålen nås. För att omvandla löften till verklighet måste politiska beslut styra utvecklingen i denna riktning. De stora minskningarna måste göras i städerna.

Politiska beslut måste leda till att antalet bilar i Stockholmstrafiken reduceras med 50 procent. Det är en förutsättning för att vi på transportområdet ska nå klimatmålen. Om de politiska besluten följer den demokratiska vägen får alltså inga nya motorleder byggas. Och de behövs inte heller.

Men nu förbereds en av Sveriges största transportpolitiska investeringar någonsin, motorleden Förbifart Stockholm. Den beräknas öka utsläppen med cirka 80 procent. Majoriteten av Stockholms och kranskommunernas politiker verkar vara överens om att förbifarten ska byggas.

Stockholm står nu vid ett vägskäl. Att bygga förbifarten innebär att vi accepterar en urbaniseringsmodell där befolkningstillväxten sker i glesa förortsområden som binds ihop med motorleder. Sådana städer är vanliga i USA. De är dyra och svåra att försörja med kollektiv trafik och orsakar oacceptabelt höga utsläpp av växthusgaser.

Vill vi istället ha en mer europeisk storstad krävs tätare bebyggelse. Den europeiska staden är billigare och lättare att försörja med kollektivtrafik och orsakar mindre än hälften av den glesbebyggda stadens utsläpp.

Varför vill politikerna bygga en så uppenbart miljö- och klimatförstörande motorled? I botten finns en utredning av Vägverket, som förordade Förbifart Stockholm framför två andra bristfälligt utredda alternativ. Remissvaren blev mördande, men ledde inte till några förändringar. Naturvårdverket såg sig därför tvunget att skriva till regeringen (26/5-08) och föreslå att utredningen görs om, men med breddad kompetens. Regeringen har ännu inte svarat på detta brev.

Vilka vinner på att Förbifart Stockholm byggs? Bilindustrins lobbyorganisationer, Bil Sweden AB och Motorbranschens riksförbund, är mycket aktiva i opinionsbildningen för Förbifart Stockholm. Syftet är att opinionen ska påverkas att sätta företagsintressena framför klimatproblemen. Lobbyns inflytande når också EU-parlamentet där de svenska medlemmarna i industriutskottet röstade emot en lag om att minska europatillverkade bilars koldioxidutsläpp.

Den principiella frågan är om storföretagen med sina lobbyorganisationer ska styra landets utveckling eller om Sverige ska styras demokratiskt. Att bygga Förbifart Stockholm är viktigt för bilindustrin, men är olagligt enligt miljöbalken, den kränker världsarvskonventionen, bryter mot flera riksdagsbeslut och går tvärs emot miljöavsnitten i politikernas egna partiprogram.

Om demokratin ska fungera måste vi kunna lita på våra valda politiker. Vi röstar på dem och förutsätter att de följer sina partiprogram och arbetar för att genomföra löften som getts i debatten. Samt att de rättar sig efter internationella konventioner, lagar och andra demokratiskt fattade beslut. Men så har det inte gått till. Förbifart Stockholm är en odemokratisk väg.