Väljer du kollektivtrafik eller bonuspolitik?
Nu har vi chansen att börja på nytt, att bygga en välfärd som inte går att spekulera bort, skriver Vänsterpartiets Ann-Margarethe Livh som vill föra en politik med högre skatter, trygga jobb och bättre miljö.
Nu kommer jag att anklagas för populism, att vänstern bara vill dela ut resurser och inte förklarar hur det ska betalas. Ni har alla hört det. Och på sätt och vis stämmer det, politik handlar om hur vi ska fördela våra gemensamma resurser. Då är jag populist, likaså moderaterna, skillnaden är bara att jag vill fördela resurserna till det stora flertalet medan moderaterna hellre ser att de går till bonuslöner och rejäla skattesänkningar för högavlönade. Nu förfasar sig alliansen lite lagom över de skandalösa orättvisor vi ser, som om deras bannor till bankchefer skulle få oss att glömma vem som gav makten till bankerna.
När en stor del av befolkningen blir arbetslös med försämrad a-kassa medan en liten grupp människor fortsätter att plocka ut miljoner ur företagen, så minns att det är så här moderaternas samhälle ser ut. Så här blir det om bara marknaden får bestämma.
Men just därför är det viktigt att vi höjer blicken och inser att detta inte bara beror på några enskilda människors girighet. Problemet är en politik som flyttat all den gemensamma kontrollen till marknaden, som gav spekulanterna fria händer och förvånades när de spekulerade.
Det fina är att vi nu har chansen att börja på nytt, att bygga en välfärd som inte går att spekulera bort. Svängningarna i världsekonomin kommer vi nog få dras med ganska så länge ännu, men det är inte alls givet att vi ska fortsätta privatisera vinsterna och socialisera förlusterna.
Om vi gör stora satsningar i välfärden bygger vi nämligen ett skyddsnät både över och under oss. Vi blir av med de värsta övervinsterna och de påföljande spekulationsbubblorna, och när ekonomin går ner så finns där en grundtrygghet som gör så att vanliga människor kan behålla sina jobb, ta sig till dem med kollektivtrafik, ha råd med vård om de blir sjuka och kort sagt hålla hjulen i rörelse.
Här är några konkreta sätt att börja den förändringen i Stockholm.
• Höj skatten och använd pengarna så att kommunala jobb kan räddas och fler kan anställas. 8 000 människor förlorar sina anställningar i staden den här mandatperioden, samtidigt som arbetslösheten ökar och den kommunala servicen blir allt sämre – helt i onödan.
• Investera i miljön, det som inte görs nu kommer att kosta åtskilligt mer att åtgärda om vi väntar. Vi har avsatt en miljömiljard som bland annat ska användas till en bilfri innerstad men även göra alla Stockholms sjöar badbara 2015. Vi vill även snabba på genomförandet av Cykelplan 2006 och införa 30-zoner i bostadsområden.
• Använd investeringspengar till att bygga och köpa tillbaka strategiskt viktig mark och fastigheter. Vi vill bygga 20 000 nya bostäder under mandatperioden, varav mer än hälften hyresrätter. Genom detta hjälper vi upp både bostadsbrist och bristen på arbete inom byggbranschen. Miljonprogramsområdena i Stockholm behöver renoveras vilket är ett utmärkt tillfälle att energieffektivisera fastigheterna.
Det finns hur mycket som helst att göra som samtidigt skulle ta oss ur den onda cirkeln av ökade klassklyftor, segregation och otrygghet. Nästa val blir ett val mellan kollektivtrafik eller bonuspolitik. Inget svårt val.