Satiriker mot hopplösheten | Stockholms Fria
  • ”Jag tror att många läser satiriska serier som ett slags tröst”, säger serietecknaren Nanna Johansson.
Fria Tidningen

Satiriker mot hopplösheten

Allt från näthatare till sverigedemokrater får sig en avhyvling i serietecknaren Nanna Johanssons senaste album Hur man botar en feminist. Vi har träffat henne.

Nanna Johansson brukar i sina seriealbum blanda högt och lågt, politisk satir blandat med tramshumor och roliga figurer. Hon är aktuell med seriealbumet Hur man botar en feminist och Fria Tidningen träffade henne för ett samtal om samtidens behov av serier och feminism.

– Jag tror att många känner hopplöshet efter två mandatperioder med en borgerlig regering. Feminism diskuteras aldrig på ett vettigt sätt och folk längtar efter egna rum, med människor som tycker som dem. Jag tror att många läser satiriska serier som ett slags tröst. När folk säger att mina serier riktar sig till sådana som tycker som jag, så blir jag bara: ”so what?” Det är väl skönt att kunna stärka folk i sina åsikter och få dem att känna att de inte är helt ensamma om att vilja kräkas på att allt är som det är, säger Nanna Johansson.

Kvinnohatet har debatterats livligt under det senaste året. Nanna Johansson tar Turteaterns uppsättning av Scum-manifestet som exempel.

– Det är bara att kolla på vilket rabalder det blev. Alla kvinnor i produktionen blev dödshotade men inte den manliga regissören. Jag tror att hatet mot feminister beror på att det är provocerande att behöva ge upp sina privilegier, särskilt om man inte har förmågan att se strukturer i samhället. Om det här vore en softare värld skulle folk inte ha behov av att trycka ner varandra.

Hon menar att en person som är nöjd med sitt liv knappast har behov av att sitta och näthata.

– Det här kommer att fortsätta, absolut. Folk känner sig förtryckta och mår dåligt och då hatar de bakom en skärm, liksom. Överklassen är nöjd, de har vad de behöver, men de förtrycker ändå genom sin ekonomiska makt. De behöver inte datorn som svärd, säger Nanna Johansson.

Vid sidan av serietecknandet har Nanna Johansson medverkat i satirprogrammet Tankesmedjan i P3 och nu senast hade hon ett quizprogram i P3 tillsammans med Kringlan Svensson.

– Jag är en periodare när det gäller mina konstnärliga uttryck. Efter att ha ritat intensivt i ett år känns det motigt att teckna nu. Jag orkar liksom inte rita en bil, utan tycker det är roligare att skriva och göra collage på datorn. Men det varierar, ritandet kommer nog tillbaka. Jag har också skrivit en novell som publicerats på Bonniers e-bokförlag men jag brukar vara noga med att lägga in en brasklapp: den är inte rolig, det är något annat! förklarar Nanna Johansson.

Ett långt avsnitt i Hur man botar en feminist handlar om det Sverige som Sverigedemokraterna tycks drömma om. Ett där människor är sunda, blonda och äppelkindade och går runt i folkdräkt och myser.

– Med det ville jag visa absurditeten i Sverigedemokraternas dröm om ett land som liksom aldrig har existerat. Men det är inte konstigt att de drömmer om det här samhället, där de skulle få njuta av sin överordnade position i ett land fullt av enbart vit medelklass. För andra skulle det ju vara en ren skräck, hemmafrun vänder pannkakor när mannen kommer hem från jobbet till de fem barnen.

Gliringarna skulle kunna tänkas väcka viss ilska, men Nanna Johansson har inte blivit utsatt för några hot.

– Förutom att folk skriver i min blogg att jag är dum. Det ”trevliga” hatet kan jag stå ut med, men om någon skriver att den vet var jag bor och ska komma med en yxa, kommer jag så klart att tycka att det är jätte-obehagligt.

Nanna Johansson tror inte att en enskild serieskapare kan förändra samhället. Men många serietecknare tillsammans kan göra det.

– Om många gör massa balla grejer så tror jag absolut att det kan påverka samhället. Om inte annat genom att ge tröst, som sagt.

I en annan del av boken ger sig Nanna ut i dejtingsajternas djungel och vi får läsa svaren på de mejl hon skickade.

– Jag vill egentligen ingenting med det annat än ren comedy. Precis som när jag mejlade tidningen Connoisseur, som skickas ut till de allra rikaste i Sverige, och frågade om de ville köpa serier. Folk tyckte att det var elakt av mig, att jag liksom ville säga: kolla på den här idioten. Men på dejtingsajterna tog jag aldrig kontakt själv, utan svarade bara på de mejl jag fick. Det är ju jag som tar på mig dumstruten genom att skriva så korkade och fjantiga svar. Ibland är det skönt att bara få skratta och få andra att skratta. Det är kul att gå utanför min egen comfort zone och få dryga mig lite på mejl. Dessutom vet jag inte vilken riktning det kommer ta när jag sätter igång.

Fakta: 

Nanna Johansson

• Serietecknare, född 1986 i Gävle och bosatt i Malmö. Utbildad vid Serieskolan i Malmö.

• Har bland annat gjort seriealbumen Fulheten (2009) och Välkommen till din psykos (2012).

• Aktuell med albumet Hur man botar en feminist. Skriver även krönikor i Nöjesguiden.

Rekommenderade artiklar

"Rasistiska strukturer och klasstrukturer måste brytas"

Johanna Langhorst är aktuell med boken Förortshat, där hon gör upp med den bild media ger av miljonprogramsförorterna. SFT träffade henne en solig dag på torget i Tensta för att prata om vad som kan göras för att förändra situationen.

© 2018 Stockholms Fria