Varför har Stockholms stad gjort en kokbok?

– Det här är en del i ett informationsprojekt. Om vi ska få ner utsläppen till en hållbar nivå kan varje medborgare släppa ut två ton koldioxid. I dag släpper vi i genomsnitt ut tolv ton och maten står för en tredjedel, till stor del på grund av influgna råvaror och kött. Det är viktigt att stockholmarna får lite stöd i det arbetet och en kokbok med goda, konkreta tips är ett bra sätt.

Du tycker inte att man lägger över problemen på individen?

– Det är trixigt med mat. Kommunen kan fatta beslut om upphandlingar men det är svårt för oss att säga åt folk vad de ska äta. Här ger vi råd istället, hur man kan laga godare mat, utan pekpinnar.

Så det är ingen pekpinnebok?

– Jag tycker inte det, men det finns säkert någon som tycker det. Det är många recept som ser goda ut. Vi hade lansering i dag och fick provsmaka några rätter, bland annat rödbetsbiffar, jordärtskockssoppa och chiafröpudding.

Chiafrön, det låter inte så närodlat.

– Nej, möjligen inte närodlat men de väger lite och innehåller mycket energi och man kan nog skeppa in dem på ett mer klimatsmart sätt. Och så är det lite hipster såklart.

Så målgruppen är mer hipster än falukorv?

– Vi vänder oss både till hipsters och folk som kanske tröttnat lite på falukorven. Nej, jag hoppas att alla kan hitta något. Ekokocken Carola Magnusson har gjort recepten. Det känns som moderna maträtter.

Vad kostade den att göra?

– Ungefär 500 000 totalt.

Är det verkligen stadens uppgift ge ut en kokbok?

– Vi vill hjälpa medborgarna att leva mer klimatsmart och arbetar på olika sätt för att minska klimatpåverkan. Maten har en stor del i det. Mat är en personlig angelägenhet för många men vi gör ju broschyrer om olika saker. En kokbok kan locka fler. Om man äter varannan måltid utan kött och årstidsvarierat, så kan man halvera sin påverkan med 1 ton. Det här kommer inte räcka för att nå våra klimatmål, men det är en liten del.