”Come together”. Det är mottot för 61:a upplagan av Eurovision Song Contest, som firas här och var från och med 6 maj och rundas av med finalen i Globen den 14 maj. I år är alltså Stockholm värd för tävlingen och stans högsta politiker, finansborgarråd Karin Wanngård (s) har lyft fram öppenhet, acceptans och alla människors lika värde som centrala teman för arrangemanget.

En fråga som seglat upp i veckan indikerar att ESC och Stockholms stad misslyckats med den påbjudna acceptansen och allas lika värde. Enligt regelverket är det bara flaggor från årets eller tidigare års deltagarländer eller länder som är fullvärdiga medlemmar i FN som får förekomma. Det betyder att exempelvis samiska eller palestinska flaggor är bannlysta under tävlingen.

Men det är en symbolisk fråga. Jag är mer nyfiken på något mer jordnära: vad kostar egentligen hela kalaset för staden? Enkelt att få svar på, tänker jag och frågar stadens ESC-projektgrupp.

– Vi är mitt uppe i projektet så det är ett arbetsdokument. Men vi räknar med att hålla budget. Men Jesper kan berätta mer, säger en pressansvarig på ESC och lovar att ”Jesper” ska återkomma klockan 13.

Men projektchefen Jesper Ackinger, tillika vice vd på Stockholm Business Region, visar sig vara en upptagen person, som alla jag talar med i teamet. Det är fullt förklarligt, det är bara några dagar kvar till festen och då är kanske budgetfrågor inte högsta prioritet. Men när jag inte hört något klockan 14 ringer jag tillbaka.

– Jag kan inte säga när han har tid att ringa dig. Det är världens största musikfest så vi har fullt upp, förklarar en annan pressansvarig med ett skratt.

En timme senare har jag fortfarande inte hört något men får ett sms: ”Hej här kommer vår kommentar kring säkerhet när det gäller Eurovision”.

Jag har inte sagt ett ord om säkerhetsfrågor. Jag svarar att jag vill intervjua Jesper om kostnaderna för evenemanget.

Äntligen får jag svar. På sms igen:

”Budgeten är på 100 miljoner kronor. Vi är mitt uppe i evenemanget och lämnar inte ut fördelningen nu, då det är ett arbetsdokument. Vi räknar med att hålla budgeten. Vi kommer att göra en uppföljning efter evenemanget och resultatet presenterar vi under hösten”.

Ok, det här verkar bli min första sms-intervju. Jag svarar:

”Ok tack, är det utöver de 60 milj från i höstas som skulle gå till arenarenoveringar? Så ni vill inte i nuläget svara på en detaljfråga som t ex vad tornet i Kungsan kostar? Undrar också över vad ni ser som största riskerna med arrangemanget?”

Kort svar:

”Stadens budget är 100 miljoner kronor. Vi kommer med en utvärdering i höst där bugderfrågan [sic] ingår”.

Längre än så kommer jag inte med kommunikatörerna och Jesper ringer aldrig upp. Öppenhet, sa Wanngård.

Tornet i Kungsan är i alla fall 81 meter högt och har en jättefin utsikt som kostar 100 kronor att beskåda.