I onsdags presenterade den rödgrönrosa majoriteten sina satsningar för nästa år. Nästa år är det valår och därför är det inte oväntat att utgifterna ökar med totalt drygt två miljarder kronor jämfört med i år. Störst ökning blir det för utbildningsnämnden och socialnämnden. Stadsdelsnämnderna får över 600 miljoner mer att dela på.

Budgeten på 41,5 miljarder rymmer en rad reformer utifrån stadens inriktningsmål: ett Stockholm som ”håller samman”, ett klimatsmart Stockholm samt ett ekonomiskt och demokratiskt hållbart Stockholm.

Här är några viktiga punkter:

• Den sociala barn- och ungdomsvården och missbruksvården förstärks. Socialens arbetssituation ska bli bättre. 17 miljoner går till lönelyft för erfarna socialsekreterare och biståndshandläggare.

• Staden ökar insatserna mot hemlöshet. 5 miljoner läggs på ett nytt boende för äldre hemlösa. Det uppsökande arbetet ska stärkas. 100 lägenheter görs om till genomgångsbostäder för barnfamiljer med osäkra boendeförhållanden. Bostadsbolagen har en ”central roll” i att ta fram både akutboenden och varaktiga lösningar.

• Målet att bygga 140 000 lägenheter till år 2030 kompletteras med ett delmål: 80 000 bostäder ska byggas till år 2025.

• Tjej- och kvinnojourer ska garanteras långsiktigt stöd.

• Satsning mot kriminalitet och för ökad trygghet. En trygghetsfond på 200 miljoner kronor inrättas varifrån stadens nämnder kan söka pengar för åtgärder som bidrar till trygghet i det offentliga rummet, t ex bättre belysning, kameror och offentlig närvaro. Fler fältassistenter.

• En miljard mer till skolan. Fler lärare utlovas och fler förskollärare ska vidareutbildas.

• Miljözoner för bättre luft inrättas. Fler naturreservat (t ex Årsta och Rågsved), utökat lånecykelsystem, mer pengar till renhållning, sommargågator och parker.

• Förvaltningar och bolag ska fortsätta flytta ut till ytterstadsområden. Stockholm ska under 2018 ansöka om att bli förvaltningsområde för samiska.

Clara Lindblom (V), äldreborgarråd menar att budgeten genomsyras av en ”bra och tydlig” vänsterpolitik, till exempel inom bostadsbyggande och sociala insatser. Hon är särskilt stolt över satsningen på fler boendeplatser för äldre hemlösa.

– Det har varit väldigt viktigt för mig. Alla äldre har rätt till en värdig äldreomsorg, även om de till exempel har ett aktivt missbruk, säger hon.

Gruppen äldre hemlösa har ökat något, vilket enligt Clara Lindblom kan bero på en kombination av stor brist på boenden med alkohol- och drogtolerans, låga pensioner och brist på hyresrätter med rimliga hyror. I dag finns redan Gamlebo med 29 platser. Här fortsätter verksamheten som vanligt. Planen är att öppna ytterligare ett mindre boende under 2018.

– Men vi kommer också avdela fler försöks- och träningslägenheter till äldre hemlösa och stärker också samverkan mellan socialtjänsten och äldreomsorgen för att tidigt fånga upp äldre som riskerar att hamna i hemlöshet.

Vad hade ni velat se som inte fanns med denna gång?

– Jag tycker det är dags för en arbetstidsförkortning med bibehållen lön inom till exempel äldreomsorgen, säger Clara Lindblom. Det skulle ge en bättre balans mellan arbete och fritid, samtidigt som mer tid för återhämtning har positiva effekter på sjukskrivningstalen. Men det skulle kräva mer omfördelning av resurser i samhället. Skatterna för dem med riktigt höga inkomster, stora fastigheter och kapital skulle behöva höjas och pengarna omfördelas till välfärden ute i kommuner och landsting.

Socialborgarråd Åsa Lindhagen (MP) är stolt över vad hon kallar en ”historisk satsning” på barn- och ungdomsvården.

– Med de 61 miljoner vi satsar 2018 har vi under fyra år satsat nästan dubbelt så mycket som gjordes under föregående åtta år. Det här handlar om de allra mest utsatta i vår stad. Om barn som utsätts för våld och övergrepp, barn som lever i familjer där missbruk förekommer och barn som behöver flytta till en annan familj för att växa upp i en trygg miljö.

Samtidigt medger hon att satsningen inte är tillräcklig och hoppas att kommande majoriteter fortsätter satsa på utsatta barn. En annan käpphäst i budgeten för Åsa Lindhagen är att få bort hemlösheten bland barnfamiljer. Idag bor cirka 75 barnfamiljer på hotell och vandrarhem och med nästa års satsning på 100 genomgångsbostäder kommer de att kunna omplaceras.

– De har sämre möjligheter till lek och läxläsning och tvingas kanske dela badrum med andra i en korridor. Dessutom är det dyrt. Jag är verkligen glad att vi satsar på fler genomgångsbostäder, det kommer innebära en mycket stor förbättring för dessa familjer, säger hon.

Varför ökar hemlösheten bland barnfamiljer?

– Hemlösheten har minskat kraftigt i Stockholm de senaste tolv åren, men när det gäller just barnfamiljer så ökar den, säger Åsa Lindhagen. Flera av dessa familjer är inte uppväxta i Stockholm vilket gör att de har svårare att komma in på bostadsmarknaden. De har exempelvis inte stått i bostadskö sedan 18-årsdagen eller har knappa ekonomiska resurser.

Runt 100 av de 350 barnfamiljer som räknas som hemlösa bor i genomgångsbostäder redan nu. Andra bor i jourlägenhet, på hotell och vandrarhem, har andrahandskontrakt eller träningslägenhet.

Bedömer du att ni får loss fler lägenheter längre fram?

– Ja, satsningen innebär 100 extra lägenheter per år.