Feministisk festival vill ta dansen till förorten
I kväll 19 maj går startskottet för några dagar av samtida dans på Turteatern. Very Understanding Radio Dance Festival är en komprimerad dansfestival där besökaren får uppleva modern, ifrågasättande dans i en annars ovanlig miljö.
Koreograferna Amanda Apetrea och Nadja Hjorton är initiativtagare till projektet Very Understanding Radio Dance Festival. De vill få Kärrtorp att upptäcka dansens mångsidighet.
– Det finns så mycket dans som inte visas mer än vid ett fåtal tillfällen och då alltid på någon scen inne i stan, dit man kanske inte åker om man inte redan är invigd. Det är det som är roligt med scener som ligger så här i förorten, att man kan ta dansen till en publik som annars aldrig skulle hitta dit, säger Amanda Apetrea.
På Very Understanding Radio Dance Festival visas fyra relativt nyskapade verk som förutom att dela idémässig grund även har det gemensamt att de medverkande känner varandra sedan tidigare och har jobbat mycket ihop. Förutom Amanda Apetrea och Nadja Hjorton är det San Francisco-baserade artisten Mica Sigourney, Halla Ólafsdóttir från Island, Jessyka Watson-Galbraith från Australien samt kanadensiska Zoë Poluch, alla med en bakgrund på masterutbildningen i koreografi på Dans- och cirkushögskolan i Stockholm.
– Vi jobbar mycket med att bjuda in artister från andra ställen och även stätta upp andras verk, och en festival blir en möjlighet att bjuda in till en kontext och kombinera föreställningar med gemensamma beröringspunkter, säger Nadja Hjorton.
– Alla som är med här delar grund i en koreografisk praktik med feministisk ingång där koreografi kan vara andra saker än kropp och rörelse. Och jag tycker att det finns en gemensam känsla i föreställningarna som gör att de funkar bra ihop.
En annan fördel med festivalkonceptet är att det ger publiken tillfälle att se flera verk under en och samma kväll, menar Amanda Apetrea och Nadja Hjorton. Och förhoppningsvis även prata med varandra om föreställningarna där emellan.
– Lördagen avslutas med en stor fest med temat ”snuskigt rainbow toga hemmaparty”, där man förutom att festa också får möjlighet att prata och umgås med andra som sett samma saker. Det är så tråkigt annars med föreställningar att man ofta går hem direkt efter istället för att dröja sig kvar. På festen spelar bandet PETS och baren är öppen. Och så lånar vi ut regnbågsfärgade togor som vi har i förrådet från en tidigare föreställning.
Ni kallar festivalen för queerfeministisk – är det här politisk idéteater?
– Jag skulle säga att vi jobbar väldigt aktivt med politik i hur vi skapar konst, men vårt främsta syfte är inte att föra fram en speciell fråga i varje föreställning. Det är väl mer något som kan anas och kanske tolkas in, säger Nadja Hjorton.
– Vi förenas i vår feministiska ingång, men det varierar mellan de olika föreställningarna hur tydliga de är politiskt. Till exempel är ju I´m a very understanding woman väldigt mycket mer tydlig i sitt budskap än de andra, säger Amanda Apetrea.
– Men även i On air läser många in ett feministiskt budskap även om det inte är en tydlig feministisk tematik. När jag satte upp den sist blev den läst som en feministisk kommentar till en då aktuell diskussion om manliga poddvärdar, säger Nadja Hjorton.
Varför får dans så liten plats på svenska scener?
– Kulturpolitiskt blev ju dans först på 70-talet erkänt som självständig konstform, och ses fortfarande inte som lika ”fint” som textorienterad teater. Vilket kanske också har en koppling till att det från början varit kvinnors form av uttryck, tror Amanda Apetrea.
– Men det som är jobbigt med det är att även dansföreställningar läses som teater. Men dans är något mer, något annat. Mycket mer expansivt än det som ofta visas på de stora scenerna och det kan rymma så många olika uttryck. Radio Dance är till exempel en dansföreställning där mycket av dansen sker i betraktarens huvud. Jag sitter mest och pratar på scen, säger Nadja Hjorton.
Trots att formen inte är den gängse måste man absolut inte ha några förkunskaper för att se föreställningarna, försäkrar Amanda Apetrea:
– Det är inte så svårtillgängligt som det verkar, det är ganska underhållande faktiskt. Man blir rörd, berörd, det är mycket skratt och mycket värme. Vi hoppas att många av de som bor i området ska komma på festivalen och upptäcka nya sidor av dans.
Very Understanding Radio Dance Festival pågår 19–24 maj på Turteatern i Kärrtorp. För mer information, spelschema och biljetter: www.turteatern.se
Fakta
Föreställningar:
• Radio Dance (Nadja Hjorton)
• I’m A Very Understanding Woman (Amanda Apetrea, Mica Sigourney)
• Boats (Mica Sigourney)
• On air (Nadja Hjortorn, Jessyka Watson-Galbraith, Zoë Poluch, Halla Ólafsdóttir)
Festivalen avslutas med en workshop i koreografikritik arrangerad av Kritiklabbet i samarbete med MDT, Kungliga Operan och Turteatern.