Frida Liljevall och Ruben Lopez har just haft sin första repetition av All my dreams come true inför publik och är nöjda med resultatet. Publiken verkade förstå vad de håller på med och sa sig vilja se mer, vilket aldrig är självskrivet när man sätter upp en pjäs. Och i synnerhet inte när man jobbar med ett material av danske Christian Lollike, menar de båda skådespelarna.

– Det är en ganska annorlunda pjäs det här, så det är kul att se hur folk reagerar. Att man kan skratta trots att det är en väldigt mörk text egentligen och att tonen är mer rå än vad man är van vid, säger Frida Liljevall, som tillsammans med Ruben Lopez är enda skådespelare på scen när det bitvis kontroversiella stycket har svensk urpremiär.

All my dreams come true är en skruvad pjäs som tar upp svåra teman som depression och psykisk ohälsa, men också berör frågor som kommersialism, normer och skeva ideal. Här möts två deprimerade personer i ett för publiken okänt sammanhang. Båda vill fly från den kravfyllda verkligheten, men deras utvägar ser olika ut.

– De här personerna har olika typer av ideal som de drömmer om. Den ena vill tro på revolutionen och möjligheten att förändra världen, den andra lockas av ett Disneyliknande sagoliv, men båda är tveksamma till att deras vision är möjlig att uppnå, berättar Frida Liljevall.

– De bestämmer sig för att kombinera sina världar, och se om de genom sina sagor kan nå en gemensam väg ut ur depressionen. Det är i konflikten mellan deras förhållningssätt som spänningen uppstår, det blir absurt och surrealistiskt.

Christian Lollike, som är en av Danmarks just nu största dramatiker, tar ofta upp svåra teman som blir obekväma för publiken, ofta i en rå och provokativ ton som är ovanlig på svenska scener. Kanske är det därför han är så lite spelad i Sverige, tror Frida Liljevall och Ruben Lopez.

– Danskar har en tradition av ett råare tilltal, de provoceras nog av den politiska korrekthet som vi eftersträvar här i Sverige. Lollike å sin sida kan vara väldigt provokativ, vilket kan bli otäckt, säger Ruben Lopez.

– Ja, han skriver pjäser om terrorattentat, flyktingkris, våldtäkt och samhällets sönderfall, jobbiga ämnen som han tar sig an på ett vis som Sverige kan vara för ängsligt för. Politisk korrekthet är bra, men det får inte bli för mycket så att man censurerar sig. Någonstans mitt emellan skulle väl vara perfekt, säger Frida Liljevall.

När pjäsen nu sätts upp som sommarnatts- och frukostteater på Kompani1 Teater i Stockholm blir det första gången den spelas i Sverige. Initiativet kommer från regissören Annika Silkeberg. Hon kontaktade Ruben Lopez som hon arbetat med tidigare, han i sin tur visade den för Frida Liljevall och båda blev eld och lågor. Krocken mellan Disneyvärlden och det såriga, depression och utsatthet, blir väldigt intressant, menar de. Och ett passande sätt att närma sig ett ämne som annars kan vara svårt att ta i.

Både Frida Liljevall och Ruben Lopez är bekymrade över det ökande antal personer som drabbas av ångest och depression i Sverige och ser sin pjäs som ett medel för att få upp frågan på dagordningen. Inför premiären har de pratat med organisationer som jobbar med psykisk ohälsa och i samband med vissa av föreställningarna blir det publiksamtal med några av dem.

– Jag hoppas att folk, gärna ungdomar, som själva inte mår så bra kommer och ser pjäsen och kanske känner igen sig. Och jag hoppas att folk som har mandat att förändra, företrädesvis politiker, ska se den och tänka till, säger Frida Liljevall.

– Jag hade ju en tanke om att vi skulle bjuda in sjukvårdsministern, men han är ju sjukskriven själv nu vilket är ironiskt, säger Ruben Lopez.

Samtidigt betonar de att fokus i första hand ligger på att göra ett bra scenkonstverk.

– Vi gör inte plakatteater, vi har inga färdiga svar på hur man gör samhället bättre. Men förhoppningsvis kan vi väcka en tanke, säger Frida Liljevall.

Förhoppningen är att få ut pjäsen på turné i landet efter spelperioden i Stockholm.

– Det här är en alldeles för bra pjäs och produktion för att spelas så lite, och vi vill verkligen nå ut till ungdomar landet runt, säger Ruben Lopez.

All my dreams come true blir det sista som spelas i Kompani1 Teaters lokaler på Sibyllegatan. Efter föreställningarna i juni läggs den lilla scenen ner eftersom nya hyresavtal har gjort det omöjligt att vara kvar.

– Det är sorgligt, men vi hoppas att det ska bli en grandios avslutning. Och att nedläggningen är ett resultat av den kommersialism som den här pjäsen är så kritisk till blir symboliskt i sig, säger Frida Liljevall.