Diskussionen inför den omtvistade lagändringen har präglats av låsta positioner blocken emellan. Och kammarens omröstning visade på fortsatt vattentäta skott. Vänsterblockets 145 närvarande ledamöter röstade nej medan alliansens 149 ledamöter på plats sade ja. Även riksdagsdebatten som föregick voteringen utmärktes av oförsonlighet och motsättningar.

– Den handlar om ett systemskifte i sjukvården. Det är att öppna för utförsäljning eller utflaggning av våra mest högspecialiserade sjukhus, universitetssjukhusen, som utgör en gemensam skatt för oss i form av både kompetens och investeringar, sade socialutskottets vice ordförande Ylva Johansson (s) från talarstolen.

Socialminister Göran Hägglund svarade med en egenkomponerad limerick riktad till just Ylva Johansson:

– Det bor en kvinna i Eken, som deltar i politiska leken. Hon stånkar och varnar, slåss mot väderkvarnar, men har glömt de egna sveken.

– Äsch, det var ju bara halva publiken, tillade statsrådet då enbart de borgerliga ledamöterna applåderade.

Utanför riksdagen manifesterade Nätverket för gemensam välfärd, bestående av såväl enskilda individer som sociala och fackliga organisationer, mot stopplagens avskaffande. Eller, om man så vill, mot startlagens införande.

Elin Sundgren från nätverket är kritisk till att privata vårdgivare vid sidan av sina offentliga uppdrag ska tillåtas ta emot privatfinansierade patienter. Något hon menar öppnar för att vinstintresse, snarare än vårdbehov, avgör hur snabbt en patient får behandling.

– Vill man gå med vinst finns det väldigt starka incitament för att skapa gräddfiler för privata patienter, säger hon.

– I värsta fall går utvecklingen mot ett system som i USA, där de som har pengar får mycket och onödig vård och de som inte har pengar möjligen får akutvård. Förutom att deras system är ineffektivt skapar det ju också orättvisor i samhället. Familjer som har låg inkomst riskerar att få hela sin ekonomi förstörd för att någon blir sjuk.

Vårdförbundet, en arbetsgivar- och intresseorganisation med 1 800 privata vårdgivarföretag som medlemmar, delar inte farhågorna. Enligt ordföranden Gösta Jederberg skapar den nya lagen förutsättningar för bättre resurshushållning med offentliga medel och kortare vårdköer.

– Syftet är ju att patienterna ska få snabbare tillgång till vård, genom att pengar används effektivare. Små entreprenader på lokal nivå kan effektivisera verksamheten mycket mer än den offentliga vården.

Det är ungefär samma argument som regeringen anför. En mångfald av ägare inom vården ska ge högre effektivitet per skattekrona och dessutom större valfrihet för vårdtagarna.

Och liksom regeringen pekar Gösta Jederberg på att privata vårdgivare även fortsättningsvis kommer att vara tvungna att följa hälso- och sjukvårdslagens krav om att den som har störst behov ska ges företräde till vården.

– Det är upp till landstingspolitiker att ta ansvar för att beslut om privatiseringar går rätt till, vi jobbar inte för gräddfiler på något sätt.

Men Elin Sundberg är fortsatt skeptisk.

– Det är extremt svårt att använda ekonomiska argument inom vården som på andra marknader. Är det till exempel en effektivisering att ta emot så många patienter som möjligt i timmen? säger hon.

– På en bra marknad ska konsumenterna ha information om vad man väljer mellan, och ha möjlighet att pröva sig fram. De kriterierna uppfyller inte sjukvården.