Stockholms Fria

Sjuklig kärlek i fransk dramathriller

Den franske regissören Martial Fougerons <i>Min son</i> är en krypande obehaglig psykologisk thriller om en mycket sjuk familj.

Film | Min son

Den lyckliga medelklassfamiljen Marey intar frukost i sitt flott inredda kök, ackompanjerade av leenden värdiga en reklamfilm för apelsinjuice. Aningar om att någonting mycket smutsigt döljer sig under den blankpolerade ytan smyger sig dock på redan från första stund. Krypande smetar sig den mörka sanningen fast och snart är den våldsamma verkligheten ett faktum.

Mönsterpojken Julien (Olivier Gourmet), just på väg att ta steget in i vuxenvärlden, har alltid haft en djupt kärleksfull och mycket intim relation till sin mor, en vacker men olycklig hemmafru vars högsta nöjen är att möblera om i den fashionabla förortsvillan och kombinera kläder ur sin smakfullt utvalda garderob. Den dominanta modern kan dock inte acceptera att Julien håller på att bli vuxen med allt vad frigörelseprocesser och nya kvinnorelationer heter, och frustration och svartsjuka leder till en långsamt eskalerande kontrollsituation av tyst misshandel och psykologiskt våld.

När Julien inser att han lever som en fånge under moderns panikartade kärlek förstår han att han måste fly för att inte gå under. Men hur kan en överbeskyddad och förnedrad liten varelse ta sig loss ur fångvaktarens grepp utan att någon högt älskad blir sårad, eller att någon inblandad kanske till och med kommer till fysisk skada?
Den franske regissören Martial Fougerons Min son är en krypande obehaglig psykologisk thriller om en mycket sjuk familj. Filmen visar på hur en enda persons psykiska ohälsa färgar av sig och smittar ned alla i sin närmaste omgivning. Den sadistiska, kärlekstörstande och sjukligt kontrollerande modern, skickligt gestaltad av hyllade Nathalie Baye, tar ut sin undertryckta ångest på både sig själv och dem hon älskar. Resultaten av hennes psykologiska terror blir en kuvad och försagd make som väljer att blunda för vad som är på gång och en dotter som flyr hemmet när hon inser att hon inget kan göra. Och så, förstås, det älskade huvudoffret – en klaustrofobiskt hämmad son, så illa tilltygad att han snart varken äter eller pluggar och tvingas leva på gränsen för vad en människa kan väntas klara av.

Min son, som tilldelades pris för bästa film och bästa skådespelerska på San Sebastians filmfestival 2006, är läskig och mörk men samtidigt deprimerande angelägen. Mental ohälsa och sjukliga familjerelationer är tabubelagda ämnen som kräver att lyftas fram även för andra än Lars Noréns och Ingmar Bergmans hängivna fans. Och att kvinnan kan vara familjens tyranniska överhuvud är en verklighet som inte ovanstående regissörsjättar mig veterligen behandlar så ofta.
Martial Fougeron gör ett bra försök. Min son är ett skrämmande och spännande drama som dock skulle ha tjänat på mer närvaro. Juliens och moderns öden stör och berör, men samtidigt finns en kylig distans som hela tiden hindrar betraktaren från att helt sugas upp.
Trots spänningen blir det ibland lite tråkigt, vilket är synd på en film som istället hade kunnat skaka om och lämna djupare spår än lätt träsmak.

Fakta: 

Min son
Regi: Martial Fougeron
I rollerna: Nathalie Baye, Olivier Gourmet, Victor Sevaux
Distribution: Nonstop Entertainment

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2025 Stockholms Fria