Flera av de möjligheter som i dag finns att nå allmän behörighet trots ett underkänt gymnasiebetyg i något kärnämne försvinner från och med höstterminen 2008. Det är konsekvensen av den proposition om skärpta intagningskrav till högskolan som riksdagen i torsdags biföll. Bland annat avskaffas den så kallade 25:4-regeln, enligt vilka sökande som fyllt 25 år och har minst 4 års arbetslivserfarenhet får tillräkna sig allmän behörighet. Dessutom tas en särskild kvot för sökande med resultat från högskoleprov i kombination med arbetslivserfarenhet bort.
Alliansregeringen kallar det nuvarande regelverket orättvist, eftersom det innebär att olika krav ställs på olika grupper av studenter.
– Det blir ju orättvist såtillvida att bara för att du uppnår en viss ålder och har jobbat en viss tid så får du andra villkor, säger Ulrica Carlsson, ledamot i utbildningsutskottet och centerpartiets talesperson i högskolefrågor.
Hon poängterar att de studenter som vill även fortsättningsvis kommer att kunna söka utbildningar som de saknar formell behörighet till. Högskolornas möjligheter att acceptera sökande på grundval av reell kompetens ska utökas. Möjligheten finns redan i dag men Ulrica Carlsson menar att den enklare, och mindre resurskrävande, 25:4-regeln har hämmat lärosätenas vilja att pröva reell kompetens.
Men inriktningen på prövning av reell kompetens har fått kritik av såväl oppositionspartierna som flera remissinstanser. Rossana Dinamarca, vänsterpartiets ledamot i utbildningsutskottet, varnar för ett osäkert rättsläge där bedömningen av vad som är att betrakta som reell kompetens kan komma att skilja sig åt mellan olika lärosäten. Istället vill hon behålla 25:4-regeln som hon menar har motverkat social snedrekrytering.
– Vi har försökt hitta sätt att bredda rekryteringen till högskolan, och om man tittar på remissinstansernas svar ser man att 25:4-regeln har varit en sådan väg, säger hon.

I Statistiska centralbyråns senaste undersökning av nyblivna högskolestudenters bakgrund avspeglar sig snedrekryteringen tydligt. 70 procent av barn till högre tjänstemän har påbörjat högre studier vid 25 års ålder. För barn från arbetarhem är motsvarande siffra 25 procent.
Klassbakgrunden avspeglar sig även i valet av utbildning. På läkarlinjen kommer bara åtta procent av eleverna från arbetarhem, medan motsvarande siffror på utbildningar i social omsorg ligger på 40 procent.
Och kritiker befarar att tendensen kommer att förstärkas. Regeringen har föreslagit en reformering av gymnasieskolan, så att yrkesförberedande program inte fortsättningsvis ska ge allmän behörighet till högre studier.
På just dessa program, som inte automatiskt ska kunna leda vidare till högskolan, är elever från arbetarhem överrepresenterade. Rossana Dinamarca menar att det inte är en slump.
– Så klart det inte är. Man tycker att det är en bra uppdelning att ha det så här, att akademikerbarn pluggar och att arbetarklass eller invandrade hålls utanför.
När Lärarförbundet genomförde en undersökning bland Sveriges gymnasieelever ville en klar majoritet att alla program ska ge allmän behörighet. Störst var stödet för detta bland den grupp som riskerar att drabbas hårdast – kvinnliga elever som läser yrkesinriktade program.

Lärarförbundets ordförande Eva-Liz Preisz menar att regeringens förslag skapar återvändsgränder och är diskriminerande utifrån såväl ett klass- som genusperspektiv.
– Vi har sagt tidigare att det här missgynnar elever från hem med lägre studievana. Särskilt flickor som söker de traditionella programmen inom vård och fritid, och som ofta söker vidare till sjuksköterske- och lärarutbildningar.
Folkpartiets utbildningspolitiske talesperson Fredrik Malm håller inte med. Istället ifrågasätter han varför alla gymnasieelever ska utbildas för högskolestudier.
– Det här är i grunden en fråga om hur den svenska gymnasieskolan är uppbyggd, säger han.
– Vi är det enda landet i världen som har ambitionen att alla ska bli behöriga för högre studier. Det är möjligt att Lärarförbundet tycker att det enda Sverige behöver är universitetsutbildade, men det tycker inte vi. Vi behöver massor olika kompetenser, och vi behöver också ge elever en möjlighet att komma ut i arbetslivet snabbt.