2002 tillsatte den förra regeringen en statlig utredning om allmännyttans villkor. Direktivet var då att utreda hur allmännyttans princip om hyressättning till självkostnadspris skulle kunna garanteras. När alliansregeringen nu kommer med tilläggsdirektiv är uppdraget ett annat.
I dag sätts hyrorna i de allmännyttiga bostadsbolagen till självkostnadspris. Detta pris anger också, genom bruksvärdessystemet, ett tak för hur höga hyror privata fastighetsvärdar får ta ut.

De privata hyresvärdarnas intresseorganisation Fastighetsägarna har länge drivit kravet att allmännyttans hyresnormerande roll ska avskaffas. Med argumentet att hyresnivåerna i den icke-vinstdrivande allmännyttan snedvrider konkurrensen har de anmält frågan till EU-kommissionen, med en begäran att denna ska utreda om det svenska systemet strider mot unionens regler om fri konkurrens.

Nu tar regeringen Fastighetsägarna ett steg till mötes. I de nya direktiven heter det att utredaren särskilt ska pröva i vilken utsträckning begränsade avkastningskrav på kommunala bostadsföretag och direkta och indirekta stöd är förenliga med EG-rätten.
I direktivets frågeställning menar Hyresgästföreningen att en anpassning till marknadsprinciper gömmer sig. EU-kommissionen har inte yttrat sig om huruvida de svenska reglerna bryter mot konkurrenslagstiftningen, och Hyresgästföreningen menar att unionen används som en ursäkt för att fatta ett obekvämt inrikespolitiskt beslut.
– När vi gick in i EU var alla partier väldigt tydliga med att bostadspolitiken inte var en EU-kompetens och inte föll under konkurrensreglerna, säger Hyresgästföreningens förbundsordförande Barbro Engman. Jag känner mig väldigt orolig för vad den här utredningen kommer fram till.
Hon befarar att Sverige ska anta en hemsnickrad tolkning av EG-rätten, som föreskriver allmännyttans företag att agera vinstdrivande. Något som i sådana fall skulle drabba hyresgästerna genom högre hyror.
Att utredningen får dessa direktiv i ett läge där det ännu är oklart om det svenska systemet behöver harmonieras med EU-reglerna, ser Barbro Engman som ett symptom på en politisk hållning från alliansregeringen.
– Staten förhåller sig inte neutral utan gynnar vissa upplåtelseformer, det finns en ideologisk hållning att ägandet i sig är att föredra. Det är en politisk drivkraft, och i värsta fall kan allmännyttan försvinna både ur ordboken och ur lagboken.

Stefan Svensson, ämnesråd på finansdepartementet, medger att det inte är säkerställt att dagens svenska system strider mot EG-rätten. Däremot är han tydlig med att regeringens linje är att EG-rätten ska gälla.
– Än så länge är väl ingenting solklart, utredningen jobbar ju just därför med de här frågorna. Var gränserna går och vilka direktiv som står i strid med varandra. Den delen är överordnad, för det är ju så att EG-rätten gäller.
I tilläggsdirektivet står det också att utredaren skall överväga om det finns behov av särskilda regler för att säkerställa att hyresgäster inte drabbas av hyreshöjningar som inte är godtagbara. Enligt Stefan Svensson är det för att ge utredaren utökat manöverutrymme. Om marknadshyror förordas ska hyresgäster i storstadsregionernas attraktiva områden skyddas mot chockeffekter. Vad som är en godtagbar höjning vill han dock inte spekulera i.
– Det är inte något jag vill definiera nu utan något som ligger hos utredningen att fundera över, men det viktiga har varit att markera att hyresgästerna även fortsättningsvis skall ha ett reellt besittningsskydd.

Att regeringen över huvud taget ger ett sådant direktiv, innebär det att man förväntar sig att utredningens förslag ska peka i riktning mot höjda hyror?
– Kanske inte förväntar sig, men visst kan man se ett sådant möjligt scenario i alla fall.
Utredningen ska presentera sitt slutbetänkande senast den 31 mars nästa år.