I slutet av förra mandatperioden trädde ett nytt resursfördelningssystem i kraft i Stockholm. Bland annat omfattades stadsdelarnas budgetar för ekonomiskt bistånd.
Men systemet visade sig fungera illa.
De resurser stadsdelsnämnderna tilldelas korresponderar inte med behoven. Välbeställda stadsdelar får mer pengar än vad de betalar ut. Utsatta stadsdelar får däremot mindre än vad som krävs för att möta behoven, med underskott i finanserna som följd.

Orättvist, menar Karin Rågsjö (v), ledamot i kommunfullmäktige och Stockholms socialtjänstnämnd. Enligt henne saknar modellen enligt vilken budgetunderlaget räknas fram viktiga variabler om exempelvis social-medicinska behov. Behov som skiljer sig väsentligt åt stadsdelarna emellan.
– Det var ett olycksfall i arbetet, man lade in fel variabler, säger hon om resursfördelningssystemet.
– Men när man gör den här typen av väldigt komplicerade system med olika nyckeltal hit och dit måste man alltid ha en konsekvensanalys. Man måste titta på den psykiska hälsan och antalet sjukskrivna, och sedan fråga sig om det är rimligt att stadsdelar där befolkningen har god ekonomi blir vinnare.
Mellan augusti 2006 och juni 2007 betalade Östermalms stadsdelsförvaltning ut drygt 11 miljoner kronor i socialbidrag. Nästa år föreslås stadsdelen beviljas 21,4 miljoner kronor för ekonomiskt bistånd.
Under samma tidsperiod hade Skarpnäck kostnader motsvarande 75 miljoner kronor för socialbidrag, men trots det ska stadsdelen enbart få 53,4 miljoner kronor för år 2008.
– Det råder väldigt mycket olika åsikter om det här systemet, säger Billy Östh, moderat ordförande i Skarpnäcks stadsdelsnämnd. Stadens ledning menar att detta system ändå är ganska rättvist, men jag tvivlar eftersom vi ligger så illa till. Det är ett besvärligt läge.

Stadsdelen arbetar i nuläget med att minska underskottet som det ekonomiska biståndet gräver i budgeten, och två konsulter har fått i uppdrag att se över förvaltningens kostnader. Men helst skulle Billy Östh vilja att staden granskar hur resurserna fördelas.
– Om det slår så pass snett som man tror borde man kanske se över det här. Jag skulle i alla fall gärna se att man gjorde någon form av översyn.
Det tycker också Karin Rågsjö, som interpellerat till finansborgarrådet Kristina Axén Olin (m) i frågan. Något ordentligt svar förväntar hon sig dock inte.
– Det blir väl säkert något menlöst om att de ska se på konsekvenserna. Jag tror inte att det blir ett svar som är konkret, intresset för de fattigaste är inte så stort från den här majoriteten.

Stockholms Fria Tidning har förgäves försökt nå Kristina Axén Olin för en kommentar.