Fria.Nu

Migrationsverket nekar torterad uppehållstillstånd

2001 avvisades Mohammed Alzery till tortyr. Alliansregeringen beviljade honom en ny asylprövning, men nu har både Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen rekommenderat att han inte beviljas uppehållstillstånd. – Man bryr sig inte om kränkningarna och övergreppen han utsatts för, säger människorättsjuristen Anna Wigenmark.

Det var i december för sex år sedan som en dramatisk avvisning iscensattes från Bromma flygplats i Stockholm. Med hjälp av agenter från den amerikanska säkerhetstjänsten CIA avvisades Mohammed Alzery och Ahmed Agiza till hemlandet Egypten. Och, som det skulle visa sig, till tortyr.
Den nuvarande alliansregeringen riktade hård kritik mot hur den dåvarande hanterade ärendet, och den 1 mars upphävdes avvisningsbeslutet mot Mohammed Alzery. Något liknande beslut för Ahmed Agiza har inte fattats.
Sverige hade då redan fällts av FN:s människorättskommitté, FN:s tortyrkommitté samt kritiserats av Europarådet, och vägen till uppehållstillstånd tycktes ligga öppen. Enligt de ändringar i utlänningslagen som trädde i kraft våren 2006 ska den vars avvisningsbeslut har kritiserats av ett internationellt organ också ha rätt till uppehållstillstånd.

Men i maj avslogs trots det Mohammed Alzerys ansökan.
– Man har förbehållit sig rätten att inte bevilja uppehållstillstånd om det finns "synnerliga skäl", och det är precis vad Migrationsverket hävdar, säger Anna Wigenmark, människorättsjurist på Svenska Helsingforskommittén och Mohammed Alzerys ombud.
Exakt vad de synnerliga skälen består i är sekretessbelagt, men bedömningen grundar sig på uppgifter från Säpo. Anna Wigenstam upprörs över att den tortyr hennes klient utsatts för inte vägts in då svenska myndigheter prövat fallet.
– Migrationsverket ansåg att han var en säkerhetsrisk eftersom Säpo hade sagt det. De här väldigt lösa anklagelserna handlar om medlemskap i en organisation, inte att han ska ha gjort något. På grund av dem brydde man sig inte om kränkningarna och övergreppen han utsatts för. Det är som att de aldrig har hänt.
I ett yttrande till regeringen i onsdags rekommenderade även Migrationsöverdomstolen att avslaget ska gälla. Även det yttrandet är hemligstämplat, men Anna Wigenmark har ändå, genom regeringen, informerats om innehållet. Den första underrättelsen fick hon dock genom Sveriges Radios Ekot.
– Jag fick veta det genom radion vilket är lite speciellt när man är ombud, kommenterar hon.

Migrationsöverdomstolen ska inte ha prövat Säpos uppgifter utan enbart konstaterat att Mohammed Alzery inte omfattas av bestämmelserna i den nya lagen. Anledningen är en ren teknikalitet. Han kan inte anses vara flykting eftersom han befinner sig i det land där han är medborgare.
Ett resonemang Anna Wigenmark menar placerar hennes klient i ett juridiskt limbo.
– Han är ju i sitt hemland eftersom han avvisades dit med tvång på ett sätt som har kritiserats av FN. Det här betyder i princip att en person kan utsättas för mycket allvarliga kränkningar utan att få upprättelse eftersom han befinner sig utanför landets gränser.
Regeringen, som då ärendet anses beröra rikets säkerhet ska fatta det slutgiltiga beslutet, är inte skyldiga att följa Migrationsöverdomstolens rekommendation. Enligt Ekot ska beslut fattas inom några veckor.

Såväl Mohammed Alzery som Ahmed Agiza har riktat skadeståndskrav, på 30 respektive 35 miljoner, mot Sverige. I Egypten frihetsberövades Mohammed Alzery i knappt två år. Under tiden utsattes han enligt Svenska Helsingforskommittén för återkommande isolering, elchocker och grova misshandlar.
Svenska Helsingforskommittén menar att kraven är i linje med internationellt vedertagna ersättningsnivåer, och pekar på att en kanadensisk medborgare som torterats i Syrien efter att ha transporterats dit av CIA i januari tillerkändes motsvarande 72 miljoner kronor i kompensation.
Justitiekansler Göran Lambertz har regeringens mandat att hantera ersättningskraven. Han ska träffa kärandenas ombud i mitten av oktober men är ännu så länge förtegen om sin inställning.
– Det är en process som innehåller många komplicerade juridiska frågor. Det verkar bli någon form av skadestånd i alla fall, men mer än så kan jag inte säga just nu.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ett regnigt Stockholm för ett fritt Iran

På dagen tio år efter att studentprotesterna i Iran 1999 slogs ner öser regnet över Stockholm. Det hindrade dock inte hundratals från att samlas utanför riksdagen – för att minnas och stödja dagens iranska demokratirörelse.

Tolkhjälpen räcker inte till

25-åriga Katarina Garamvölgyi behöver hjälp med tolkning för att klara både kontakten med myndigheter och vanliga vardagsbestyr. Men landstingets Taltjänst kan bara erbjuda knappt hälften av den hjälp hon behöver. Tolkkapaciteten räcker inte.

Striden på Lagena är inte över

Efter att arbetsköparen stämde de vilt strejkande anställda till Arbetsdomstolen gick lagerarbetarna tillbaka till jobbet. Men konflikten är långt ifrån över, menar Patrik Olofsson, tidigare ordförande i arbetsplatsens fackklubb.

Papperslösa Stockholm hoppar av fackligt samarbete

Med Fackligt center för papperslösa skulle arbetarrörelsen slutligen ta tag i den svåra frågan om den papperslösa arbetskraftens roll. Men redan efter ett knappt år lämnar nu Papperslösa Stockholm sina platser i styrelsen.

Polisen frias för Saleminsats

Polisen frias från misstankar om misshandel och tjänstefel i samband med en kritiserad insats mot antirasister i Salem förra året. Enligt vice chefsåklagare Kay Engfeldt har polisen fattat ”objektivt felaktiga beslut”, men brott kan ej styrkas.

© 2026 Stockholms Fria