Personer som genomgår yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning är arbetslösa drygt 20 procent kortare tid än andra arbetssökande. Och de som har störst nytta av utbildningen är individer ur de grupper som normalt har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden – lågutbildade och personer födda utanför Norden. Det visar en ny studie från statliga Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU. Slutsatsen är att utbildningarna är mer framgångsrika än vad som tidigare varit känt, och leder till högre inkomster och minskat bidragsberoende för deltagarna.
Samtidigt visar nya siffror från Arbetsförmedlingen att 77 procent av dem som genomgick en arbetsmarknadsutbildning under andra kvartalet 2006 hade anställning inom sex månader efter utbildningens slut.
Även detta är siffror som talar till utbildningarnas fördel.
– Vi tycker det är väldigt positivt, säger Berndt Molin, analyschef på Arbetsförmedlingen. Dessutom hade 84 procent av dessa jobb inom det yrke de utbildades i eller inom ett närliggande yrke. Det bekräftar bilden av att det här är en av våra mest effektiva arbetsmarknadsåtgärder.

Har utbildningarna ett samhällsekonomiskt värde?
– Att göra samhällsekonomiska analyser är väldigt komplicerat, det är mycket man måste känna till och ta med i beräkningarna. Men jag har svårt att bortse från att de borde ha ett betydande värde.

Det tycker även vänsterpartiets Josefin Brink, ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott, som interpellerat om antalet platser på utbildningarna. 2006 sysselsatte dessa i snitt omkring 11 000 personer.
De har dock sjunkit stadigt sedan alliansen flyttade in i Rosenbad, och under första veckan 2008 var 6 426 personer inskrivna i arbetsmarknadsutbildningar.
– Arbetsmarknadsutbildningar är den mest effektiva åtgärden vi har, säger Josefin Brink. Speciellt i ett sådant läge vi är i nu, när det finns brist på arbetskraft i många branscher samtidigt som många är arbetslösa. Det är enkel logik egentligen.

Att den enkla logiken inte följs menar hon är en följd av en agenda som syftar till att skapa en svensk låglönemarknad.
– Man lägger energin på att pressa folk att ta jobb till vilket pris som helst. Om man då istället utbildar arbetskraften går det stick i stäv med den strävan.
Från regeringens sida menar man istället att neddragningen är en anpassning till konjunkturläget.
– Nu befinner vi oss i en extrem högkonjunktur med stor inströmning på arbetsmarknaden, säger Mårten Wennberg, informationschef på arbetsmarknadsdepartementet. Men vi tror att vi kommer att få se en avmattning kring 2010 och då får vi göra en ny bedömning.
Han menar att antalet platser på utbildningarna egentligen borde ha dragits ner tidigare, helst av socialdemokraterna i början av 2006.
– Men då var det valår så då kunde man förstås inte göra det.

Josefin Brink menar att arbetsmarknadsutbildningarna bör byggas ut nu, för att mildra konsekvenserna av avmattningen då den kommer. Att arbetslösheten stadigt minskat sedan den borgerliga regeringens tillträde ser hon inte som något belägg för att dess politik varit lyckad.
– Den här regeringen har haft turen att tillträda i en extrem högkonjunktur, ett gäng normalbegåvade schimpanser skulle klara av att minska arbetslösheten i det här läget.