Nyligen fanns det 20 kommunala förskoleavdelningar, fördelade på 8 förskolor, i förskoleområdet Årsta 1, som sträcker sig från Gullmarsplan till Årsta centrum. Sedan årsskiftet har dock alla utom två avdelningar övergått till privat regi. Enligt oppositionspartierna hade de två avdelningarna för hög hyra för att vara intressanta för en privat entreprenör.
Bakgrunden är ett beslut i Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd från i höstas, om att avveckla stadsdelens egna förskolor i området Årsta 1. Villkoret var att Stockholm stads utbildningsnämnd godkände att förskolorna avknoppades till företaget Kulturkrabaten, vilket nämnden också gjorde. Oppositionen reserverade sig mot beslutet.
– Vi tycker ju att det är totalt vansinne att avhända sig kommunal verksamhet på det här sättet, säger stadsdelsnämndens vice ordförande Magnus Dannqvist (s). Nu finns det ingen kommunal förskoleverksamhet i halva Årsta, allt privatiseras i ett slag till en enda utförare. Vad händer då med valfrihetsaspekten?

Kritik mot avknoppningen kommer också från Roger Mogert (s), oppositionsborgarråd i Stockholms stad och vice ordförande i utbildningsnämnden. Han inledde sitt politiska 2008 med att överklaga nämndens beslut att godkänna Kulturkrabaten som utförare. Målet är att få länsrätten att pröva om stadsdelens utbildningsförvaltning var jävig då den rekommenderade att avknoppningen skulle godkännas.
Kulturkrabaten ägs helt av Lena Ström, som under det att avknoppningen utreddes var förskolechef i stadsdelsnämnden. En besvärande närhet, menar Roger Mogert.
– Man överlåter 18 avdelningar till enhetschefen i den egna organisationen, och det utan någon som helst upphandling eller prövning. Hon är den enda som får chansen och tar över till kostnaden av inventarierna och hon har även fått sköta informationen gentemot nämnden.
Roger Mogert menar att avknoppningarna riskerar att urholka den kommunala barnomsorgsgarantin, enligt vilken alla barn ska erbjudas förskoleplats i det egna närområdet "utan oskäligt dröjsmål". Enligt etablerad praxis innebär det att väntetiderna inte får överstiga tre–fyra månader.
Men privata förskolor omfattas inte av garantin, med längre köer eller resor som följd för de föräldrar som vill placera sina barn i den kommunala omsorgen.
– Framför allt är ju problemet att garantin urholkas, säger Roger Mogert. Men vi får också en situation som faktiskt påminner lite om den post-sovjetiska där man gav bort massa verksamheter till dem som råkade vara chefer för tillfället.

Att avknoppningen är en fördelaktig affär håller också Magnus Dannqvist med om. Åtminstone för den ena parten, som nära nog får monopol och en i det närmaste garanterad kundtillströmning.
– Det här är en mycket dålig affär för stadsdelen, den här kvinnan som har startat Kulturkrabaten har dragit en vinstlott.
Lena Ström, Kulturkrabatens ägare, förnekar dock att ekonomiska motiv skulle ligga bakom beslutet att begära avknoppning.
– Det är många timmars funderingar som ligger bakom, men i grunden är det för att det är himla roligt och för att jag kan förskolan.
Att jäv skulle ha kunnat föreligga kan hon inte se.
– Jag kan inte kommentera det, jag förstår inte ens vad han menar. För att avknoppa en verksamhet måste man ju arbeta i den, det är ju det som är hela idén.
Inte heller Annika Davidsson (m), ledamot i stadsdelsnämnden, anser att anklagelserna har någon grund.
– Jag har inte känt till något jäv och jag utgår från att vår förvaltning har gjort en ordentlig utredning, säger hon.
Vad som nu händer med Roger Mogerts överklagan är oklart. Att en privat aktör har tagit över driften är svårt att påverka i efterhand .
– Det är inget solklart tillfälle att överklaga, men jag vill ändå få in frågan i det juridiska maskineriet och fråga om man verkligen får göra så här.