Klimatförändringar slår hårdast mot svaga grupper
Det förslag till klimatuppgörelse som EU-kommissionen presenterade i veckan är otillräckligt, menar Europas miljörörelser. Samtidigt kommer Folkhälsoinstitutet med ett remissvar som visar att klimatförändringarna kommer att slå mot sårbara grupper och att kvinnor kommer att drabbas hårdare än män.
Som väntat fick EU-kommissionens förslag till klimatuppgörelse omedelbart kritik från flera håll. Unionens övergripande mål är att till år 2020 minska sina växthusgasutsläpp med 20 procent och öka andelen förnybar energi med lika mycket.
Olika mål har förhandlats fram för varje medlemsland. Sverige har enligt kommissionens förslag att minska sina koldioxidutsläpp med 17 procent och öka sin andel förnybar energi från dagens 40 till 49 procent. Det är några av de tuffaste kraven och har fått bland andra Svenskt näringsliv att beklaga sig över att Sverige får bära en oproportionerligt stor del av klimatbördan.
– Fördelningen tar inte hänsyn till de betydande mått och steg som Sverige redan har vidtagit. Det bestraffar en framsynt svensk förnyelsekraft som gjort oss till ett av världens mest klimateffektiva industriländer, säger vd:n Urban Bäckström i ett uttalande.
På den andra sidan i debatten positionerar sig bland andra Greenpeace, Naturskyddsföreningen och WWF som tillsammans med miljöorienterade partier och EU-parlamentariker menar att utsläppsmålen är alltför låga.
– Det är hyckleri att på Bali betona den rika världens ansvar, med mål om att minska utsläppen med 25–40 procent till 2020, men att inte planera för mer än 20 procent, säger Europaparlamentarikern Anders Wijkman (kd) i ett pressmeddelande.
EU lämnar dock dörren på glänt för att målet kan utvidgas till en 30-procentig utsläppsminskning, vilket förutsätter att ett internationellt klimatavtal träffas på FN-konferensen i Köpenhamn nästa år.
Parallellt med kommissionens förslag har Folkhälsoinstitutet lämnat sitt remissvar till statliga Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande. I svaret konstateras att klimatförändringarnas höjda temperaturer kommer att slå hårdast mot utsatta grupper, som äldre och kroniskt sjuka. Folkhälsoinstitutet befarar också att klimatförändringar kan komma att slå hårdare mot kvinnor än mot män, och efterlyser ett sådant perspektiv i utredningen.
"Centralt inom folkhälsa är genusperspektivet. Konsekvenser för kvinnor respektive män kan många gånger bli vitt skilda, vilket borde lyftas fram tydligare också i kapitlet kring människors hälsa i betänkandet", skriver myndigheten.
Mer ur klimatuppgörelsen
Det nuvarande systemet för handel med utsläppsrätter utvidgas för att omfatta fler industrisektorer och hittills undantagna växthusgaser.
Varje medlemsland får ett rättsligt bindande mål för sin ökning av de förnybara energikällornas andel av energikonsumtionen.
Kostnaden för omställningarna beräknas till 0,5 procent av unionens BNP, eller 150 euro per person och år fram till 2020. Kostnaden för att inte agera beräknas däremot med stöd av Sternrapporten till 5–20 procent.
Källa: EU-kommissionen
