Under 2008 ska Stockholms universitet, enligt beslut från universitetsförvaltningen, införa ett nytt multifunktionskort för studenter och lärare.
Till att börja med ska multifunktionskortet ersätta de nuvarande campuskorten i universitetsbibliotekets lånesystem, men efter hand ska fler funktioner kunna integreras. Däribland tillgång till datorer och kopieringsmaskiner, samt en passerfunktion som ska ersätta dagens nyckelkort.
– Det är ett modernt kort och man kan använda samma kort till flera funktioner, säger universitetsdirektör Leif Lindfors, högsta chef för högskolans förvaltning. Det kommer att fungera som bibliotekskort men också som inpasseringskort där man i dag har flera olika system.

Studentkåren riktar emellertid hård kritik mot planerna. Åtgärden anklagas för att vara illa genomtänkt, illa förankrad och peka i riktning mot ett mer slutet universitet. Något Petter Nilsson, kårens politiske sekreterare, menar står i konflikt med det mål som definieras i högskolans långsiktiga verksamhetsplan, att universitetet ska vara öppet och välkomnande gentemot det omgivande samhället.
– Vi är principiellt emot all form av låsning. Vi vill värna universitet som mötesplats, säger han.

En utredning från universitetsförvaltningen redogör för skälen att införa ett multifunktionskort. Delvis anförs det faktum att dagens tre kortsystem skulle kunna slås samman, men också att lösenord till universitetets datorer kopieras och sprids "bland vissa grupper av studenter".
En alltför diffus anklagelse, menar Petter Nilsson, som ser de föreslagna säkerhetsåtgärderna som ett led i en utveckling mot mer kontroll.
– De säger att det förekommer stölder eller att lösenord kopieras, men i utredningen finns inga som helst siffror. Det som redan har skett är att de har låst alla salar på andra och tredje våningen. De första tydliga konsekvenserna av det här är att man inte kommer in om inte läraren är där, och lektionerna avbryts konstant om någon kommer sent.

Han får medhåll av Magnus Hörnqvist, forskningsassistent vid Kriminologiska institutionen. Han undervisar själv och är negativ till de låsta salarna.
– Det är bråkigt på högstadiet eftersom eleverna inte har någonting annat att göra än att hänga i korridoren. Om man då tvingar våra studenter att hänga i korridoren så skapar man ju en högstadiementalitet här också.
Enligt universitetsledningen har beslutet om låsning fattats i samråd med lärarna. Magnus Hörnqvist skakar på huvudet.
– Vi fick bara besked om att de skulle stängas, inte varför, säger han.

Enligt universitetsdirektören Leif Lindfors finns det inga planer på eller beslut om att låsa utrymmen som i dag är öppna. Om en sådan diskussion uppstår kommer studentkåren att kallas som remissinstans.
Vad gäller de utrymmen som redan låsts pekar han på att universitetet påverkas av yttre tendenser.
– Det finns generellt sett en utveckling i samhället att allt mer saker blir låsta. Det som förblir öppet utsätts då för en allt hårdare press vad gäller stölder och utnyttjande. Universitetet är en av de mest tillgängliga institutionerna i samhället, och vi får en väldig press på oss, men vi försöker hålla så öppet vi kan.

Så ni svarar mot en utveckling i samhället?
– Vi blir tvingade att svara mot dem. Ju mer sådana här lås i resten av samhället, desto större tryck på oss.

Förutom kring huruvida omställningen till multifunktionskortet bidrar till ett mer slutet universitet råder också oenighet om hur mycket den kommer att kosta. Studentkåren hänvisar till uppgifter från nyckelexpeditionen, enligt vilka kostnaden skulle beräknas till minst 200 miljoner. Pengar som kåren menar istället borde investeras i utbildningskvalitet och studenthälsa. Summan viftas dock bort av Leif Lindfors.
– Den är fullständigt gripen ur luften skulle jag säga, den är ungefär tusen gånger för hög.
Det påståendet dementeras i sin tur av en anställd på nyckelexpeditionen som säger till SFT att det rör sig om "otroliga summor". Att få en mer exakt uppskattning visar sig dock vara svårt. Universitetets säkerhetschef Lars-Erik Eriksson vill inte spekulera i vad räkningen för multifunktionskortet kan sluta på.
– Det beror på vad man räknar in i det, säger han. Vad jag vet finns det ingen uppskattning i dag.

Men den ekonomiska frågan är trots allt en liten del i debatten om universitetets utveckling.
Magnus Hörnqvist har ägnat en stor del av sin forskargärning åt att studera hur kontrollsamhällen växer fram. Han påpekar att när en kontrollapparat väl installerats så är det ytterst sällsynt att den avvecklas. Och det nya multifunktionskortet har, menar han, getts formen av en kontrollmekanism.
– Det är helt klart en sakåtgärd som innebär ett ingrepp i människors liv. Man hänvisar till en vag hotbild och inför en generell lösning. Sedan blir den en del av vardagen, om tio år kommer ingen att tänka på det här.