- Det är vansinnigt att man åtalar en facklig stridsåtgärd, det är helt förkastligt, säger Kristina Granat, ombud för Handels-, restaurang- och servicesyndikatet inom Malmö LS.
Hon är själv en av dem som åtalas i kölvattnet av den lagligt varslade stridsåtgärden. Bakgrunden är en konflikt mellan en av fackföreningens medlemmar och sushirestaurangen Izakaya Koi. Medlemmen hade arbetat som sushikock i ett knappt år när företaget i oktober 2006 bjöd på en inspirationsresa till London. En resa som för kockens del slutade med en långvarig sjukskrivning till följd av våld mot huvudet. Samt, efter återkomsten till Sverige, avsked.
Enligt kocken attackerades han av sin chef. Enligt chefen misstolkade den anställde ett skämt vilket resulterade i handgemäng. Händelsen polisanmäldes och en utredning mot arbetsköparen pågår fortfarande.
Väl tillbaka i Sverige bestred kockens fackförening, Malmö LS av SAC, uppsägningens giltighet och varslade om stridsåtgärder. Den 1 december 2006 genomfördes den blockad som nu resulterat i åtal mot 26 av fackföreningens medlemmar.

Fackföreningen och åklagaren är egentligen överens om vad som inträffade på platsen. Syndikalisterna hade upprättat en blockad utanför restaurangens entré och därmed fysiskt hindrat människor från att ta sig in. Något Malmö LS menar att konflikträtten tillåter.
Mats Svensson, vice chefsåklagare i Malmö, håller inte med.
- Nej, det gör jag inte. Det finns en grundlagsstadgad rätt att organisera sig fackligt och vidta stridsåtgärder, men på samma ställe där det är inskrivet i grundlagen står det också att man inte får lov att bryta mot andra lagar i den fackliga kampens namn. Här rubbar man ett restaurangbolags rätt till tillträde till sina lokaler, och då är det ett brott som ska åtalas.
Sedan tidigt 1900-tal förhåller sig staten neutral i arbetsmarknadskonflikter. Ett resultat av att området regleras genom avtal mellan parter snarare än i lag, som också fått till följd att polis och rättsväsende normalt undviker att ingripa mot stridsåtgärder. Men i fallet Izakaya Koi bröt polisen upp blockaden med pepparsprej. Och det efterföljande åtalet betraktas av Kristina Granath som ett historiskt trendbrott.
- Det är ganska uppenbart att man har en politisk agenda, säger hon. Men vi får inte låta oss skrämmas. De gör vad de kan för att sätta dit oss, även om det innebär att driva ett mål som juridiskt är helt uppåt väggarna.

Men enligt Claes Nordlöf, lektor i civilrätt vid Stockholms universitet, kan det finnas juridisk grund för åtalet.
- Man får inte vidta åtgärder som överträder bestämmelserna i brottsbalken, säger han. Det kan det göra om man ställer sig i vägen. Stridsåtgärderna får vara mycket omfattande men gränsen går ju vid de straffrättsliga bestämmelserna.

Förhandling i Malmö tingsrätt kommer att äga rum någon gång de närmaste månaderna.
- Vi visste att det skulle komma, men vi är förvånade över att de åtalar och att de åtalar alla, säger Kristina Granat. Nu är jag inte fullfjädrad jurist men jag tror att det blir väldigt svårt att identifiera oss allihop. Deras vittnen måste ljuga sig blå om de ska klara av det.
Mats Svensson räknar dock med fällande dom. För SFT berättar han också att han avser att väcka åtal mot de syndikalister som deltog i blockader i anslutning till en konflikt med Fosie stadsdelsförvaltning sommaren 2006, som SFT skrivit om förut.