40 miljoner kronor. Det är den årliga kostnaden för biljettkontroller i Stockholms kollektivtrafik, enligt en rapport som lades fram för SL:s styrelse i tisdags. Rapporten visar också att biljettkontrollerna enbart resulterade i 8 miljoner kronor i intäkter från bötfällda resenärer.

Den ekvationen är inte ekonomiskt försvarbar, menar Lars Dahlberg (s), andre vice ordförande i SL.

- Man får bara in åtta miljoner och då kan man ifrågasätta om det här är rätt sorts insats. Jag tycker att man kan använda de här pengarna på ett vettigare sätt.

Ett vettigare sätt menar han vore att lägga miljonerna på mer personal i spårtrafikens biljetthallar.

- Det som inte har redovisats här är att vi har satsat på betalvärdar. Det är synlig personal som står vid spärrarna och ger service och information. Det är effektivt och ger färre som plankar. Och dessutom kan de ge resenärerna bra service medan kontrollanter ofta uppfattas som provocerande.

Charlotte Broberg, moderat styrelseledamot i SL, försvarar dock konstnaden för kontrollerna, som hon menar har en avskräckande effekt.

- Jag tycker det är mycket viktigt att man gör rätt för sig och betalar i kollektivtrafiken. Vetskapen om att det finns kontroller gör att fler drar sig för att planka.

I rapporten beräknas SL:s årliga intäktsförluster till följd av uteblivna biljettintäkter och svinn till mellan 60 och 330 miljoner kronor. Den - ganska osäkra - siffran ska SL pressa ner, enligt Charlotte Broberg. Dels ska SL:s entreprenörer bli bättre på att ta betalt, dels tror hon att höjningen av bötesbeloppet för att åka utan färdbevis ännu inte fått fullt genomslag.

- Tidigare var tilläggsavgiften 600, vi har höjt det till 1 200 kronor. 600 är vad månadskortet kostar, då kan man chansa. Åker man bara fast en gång i månaden kunde det löna sig att planka, nu är det inte så längre.

Lars Dahlberg påpekar att alla siffror som rör plankning är osäkra, men att man parallellt med högre böter infört åtgärder som torde få fler att inte betala.

- Tidigare ingick SL-kort i socialbidragsnormen, det har den borgerliga majoriteten i Stockholms stad tagit bort nu. Då har man naturligtvis gett människor en sämre förutsättning att åka lagligt, säger han. Men det tydligaste är att plankandet minskade när vi införde enhetstaxan, det var den bedömningen vi gjorde. När zonerna återinfördes så ökade plankningen.

- I rapporten vi fick på styrelsemötet fanns inget stöd alls för det där, så det måste vara hans helt egna uppfattningar, replikerar Charlotte Broberg.

På organisationen Planka.nu tycker Alexander Berthelsen att 'siffrorna ställer saker på sin spets' och visar att biljettkontrollerna är slöseri med skattemedel. Däremot anser han att den politiska debatten om kostnaderna är missvisande.

- Det är ganska tydligt att varken sossar eller borgare är intresserade av att diskutera bakomliggande ekonomiska orsaker, även om sossarna är lite mer kritiska nu när de sitter i opposition. I SL:s rapport är det tydligt att hur många som plankar är väldigt relaterat till ekonomiska faktorer, det märker vi i medlemstillströmning varje gång det sker en avgiftshöjning. Och på motsvarande sätt märkte vi att vi faktiskt förlorade medlemmar när enhetstaxan fanns.