Fria.Nu

Nya a-kasseregler slår mot kvinnor

Nu begränsas a-kassan för deltidsarbetslösa, från tidigare 300 till 75 dagar. Kritiker varnar för att de nya reglerna kan leda till att deltidsanställda säger upp sig för att bli arbetslösa på heltid. Och påpekar att det nya systemet är långt ifrån könsneutralt.

Fram tills nu har deltidsarbetslösa kunnat få ersättning från a-kassan i 300 dagar, eller 450 dagar om den deltidsarbetslösa haft barn under 18 år. I måndags trädde dock nya regler i kraft, och antalet ersättningsdagar skärs nu ner till 75. Ensamstående föräldrar med försörjningsansvar kommer efter dagarna är förbrukade att erbjudas plats i den statliga jobb- och utvecklingsgarantin, övriga är utförsäkrade.

– Vi vill tydliggöra att försäkringen är en omställningsförsäkring, i dag kan man få ersättning i upp till 18 år. Då blir det inte mycket till omställning, säger Fredrik Östbom, politiskt sakkunnig på arbetsmarknadsdepartementet.

Men de nya reglerna får hård kritik från både facket och oppositionen. Bland annat för att det är långt ifrån könsneutralt. I mars var drygt tre fjärdedelar av alla deltidsarbetslösa som registrerat sig hos Arbetsförmedlingen kvinnor.

– Det här slår väldigt hårt mot två kategorier. Den ena är ungdomar, den andra är kvinnor, och hos oss har vi många av både och, säger Lars-Anders Häggström, förbundsordförande på Handels.

Av förbundets medlemmar inom dagligvaruhandeln är 60 procent deltidsanställda, och av dessa vill 40 procent arbeta mer. En väsentlig andel. Men att få heltid försvåras av att stora delar av arbetsmarknaden i dag organiseras kring deltid, menar socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Sven-Erik Österberg.

– Man placerar in deltider i schemat och när man ser att det funkar bryr man sig inte om att erbjuda heltider.

Såväl fackföreningar som riksdagsopposition sluter upp bakom kravet att heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet. Sven-Erik Österberg varnar också för att de nya reglerna kan leda till att arbetssökande väljer att tacka nej till deltidsanställningar för att istället bli heltidsarbetslösa.

– Det kan ju bli så att folk väljer bort deltiderna för att klara försörjningen, det är ingen bra signal man skickar ut. Vi tycker inte att man ska deltidsstämpla längre än nödvändigt, men då måste man sätta press på arbetsgivarparten också för att se till att de erbjuder heltider. Och det har regeringen slarvat med, minst sagt.

Men diskussionen har varit uppe i regeringen, berättar Fredrik Östbom.

– Det är något som vi är medvetna om. Men om nu en person har gått deltidsarbetslös under väldigt lång tid så kanske det är bättre att personen blir heltidsarbetslös under en kort period och kan ägna sig åt arbetssökande på heltid istället.

Men regeringens argumentation saknar verklighetsförankring, enligt Lars-Anders Häggström.

– Det är ett alldeles lysande resonemang, men då måste man peka och visa var de här jobben finns. Inom vår bransch finns inte de här jobben. Det har att göra med hur arbetsmarknaden är organiserad kring deltider, men ändå ställer regeringen inga krav på arbetsgivarna.

Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Josefin Brink tror att antalet deltidsarbetslösa kommer att minska med de nya reglerna. Åtminstone på pappret.

– Det kommer att bli färre deltidsarbetslösa som registrerar sig. Statistiskt sett kommer regeringen att uppnå sitt mål. Om de inte får stämpla kommer de inte att registrera sig som arbetslösa och därmed blir de osynliga i statistiken. b

5I mars var 47 777 personer registrerade som deltidsarbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Av dessa var 36 943 kvinnor och 10 834 män. Handels organiserar drygt 152 000 medlemmar, varav 70 procent är kvinnor. 40 procent av medlemmarna är deltidsanställda.

Fakta: 

FAKTA
I mars var 47 777 personer registrerade som deltidsarbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Av dessa var 36 943 kvinnor och 10 834 män.
Handels organiserar drygt 152 000 medlemmar, varav 70 procent är kvinnor. 40 procent av medlemmarna är deltidsanställda.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ett regnigt Stockholm för ett fritt Iran

På dagen tio år efter att studentprotesterna i Iran 1999 slogs ner öser regnet över Stockholm. Det hindrade dock inte hundratals från att samlas utanför riksdagen – för att minnas och stödja dagens iranska demokratirörelse.

Tolkhjälpen räcker inte till

25-åriga Katarina Garamvölgyi behöver hjälp med tolkning för att klara både kontakten med myndigheter och vanliga vardagsbestyr. Men landstingets Taltjänst kan bara erbjuda knappt hälften av den hjälp hon behöver. Tolkkapaciteten räcker inte.

Striden på Lagena är inte över

Efter att arbetsköparen stämde de vilt strejkande anställda till Arbetsdomstolen gick lagerarbetarna tillbaka till jobbet. Men konflikten är långt ifrån över, menar Patrik Olofsson, tidigare ordförande i arbetsplatsens fackklubb.

Papperslösa Stockholm hoppar av fackligt samarbete

Med Fackligt center för papperslösa skulle arbetarrörelsen slutligen ta tag i den svåra frågan om den papperslösa arbetskraftens roll. Men redan efter ett knappt år lämnar nu Papperslösa Stockholm sina platser i styrelsen.

Polisen frias för Saleminsats

Polisen frias från misstankar om misshandel och tjänstefel i samband med en kritiserad insats mot antirasister i Salem förra året. Enligt vice chefsåklagare Kay Engfeldt har polisen fattat ”objektivt felaktiga beslut”, men brott kan ej styrkas.

© 2026 Stockholms Fria