Bakåtsträvare fyllde 100 år
Förra helgen fyllde moderaterna hundra år och gratulationer strömmade in från vänster till höger. Även SFT passar på att gratulera till 100 år av kamp mot a-kassa, fri abort, åtta timmars arbetsdag och striktare miljö-regler.
16 oktober 1904 bildades Allmänna valmansförbundet. 'De samlades kring ett vaktslående om äganderätten, ett fritt näringsliv och ett motstånd mot socialism. Utgångspunkter som stått sig genom åren', som den nuvarande partiledaren Fredrik Reinfeldt sa vid firandet i lördags. Han berättade om partiets utveckling från konservatism till liberalism och om hur allmänna valmansförbundet skyndade långsamt med samhällsutvecklingen genom en 'återhållsam inställning till förändringar av Sverige vi i dag ser som självklara'.
- Tydligast uttrycks detta i dåtidens avoga inställning till rösträttsreformen, sa Fredrik Reinfeldt.
Partiet lade tyngd vid att bevara snarare än att förändra, och uppfattades med rätta 'som något av en bromskloss', tillade han. Men införandet av allmän rösträtt är inte den enda reform som partiet har bromsat. LO-tidningen har sammanfattat nej-partiets historia med följande lista:
* 1904-1918: Nej till allmän rösträtt.
* 1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
* 1927: Nej till folkskolereform.
* 1934: Nej till a-kassa.
* 1935: Nej till höjda folkpensioner.
* 1938: Nej till två veckors semester.
* 1946: Nej till fria skolmåltider.
* 1963: Nej till fri sjukvård.
* 1970: Nej till 40-timmars arbetsvecka.
* 1976: Nej till femte semesterveckan.
* 2004: Ja till sänkt a-kassa och sjukpenning.
Vi vill inte vara sämre och har sammanställt en egen lista (se nedan), som visar hur moderaterna har röstat i historiskt viktiga solidaritets-, freds- och rättvisefrågor.
SFT:S lista över moderaternas historia
1960-talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.
1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.
1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU-parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.
2001: Nej till jämställdhet inom EU. EU-parlamentet röstade om att män och kvinnor ska behandlas lika när det gäller rätten till arbete, utbildning, karriärmöjligheter och arbetsvillkor. Moderaterna röstade nej.
2002: Nej till fri abort inom EU. EU ska inte lägga sig i enskilda länders abortlagstiftning, anser moderaterna som röstade nej till att vissa medlemsländer ska ändra sin lagstiftning.
2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom moderaterna.
2004: Nej till bättre miljö inom EU. Moderaterna röstade emot nio av tolv miljövänliga förslag, till exempel mot försiktighetsprincipen för cancerframkallande ämnen i EUs kemikaliestrategi och mot att främja el från förnybara källor.
2004: Ja till Bush. En enkätundersökning från Svenska dagbladet visar att 20 av 23 moderata riksdagsledamöter vill att Bush vinner valet.
2004: Ja till samarbete. Moderaterna ingår i International Democrat Union (www.idu.org) och samarbetar med partier som Alianza Republicana Nacionalista, Arena, i El Salvador (dödskvadronernas parti under inbördeskriget), och New National Party, NNP, i Sydafrika, som regerade under apartheidtiden. Republikanerna i USA ingår också i IDU.
