1995 var det en kvinnokonferens i Beijing i Kina. Man talade om hur kvinnors liv skulle bli bättre. Man sa många bra saker och världens regeringar lovade att förbättra mycket. Men sedan hände nästan ingenting. Efter fem år tyckte några kvinnor från Kanada att alla kvinnor borde protestera. De ordnade en kvinnomarsch.

År 2000 marscherade 35 000 kvinnor i Bryssel och 20 000 i New York. De hade 17 krav.

De krävde att man skulle stoppa fattigdomen och våldet mot kvinnor. De ville också stoppa all diskriminering av kvinnor.

De lämnade sina krav till Världsbanken, Valutafonden och FN. Men de har inte fått svar. Världskvinnomarschen 2005 är en fortsättning på kampen.

På Internationella kvinnodagen, den 8 mars, började Världskvinnomarschen sin resa runt världen. Marschen började i Sao Paolo i Brasilien. Där marscherade 40 000 kvinnor.

Kvinnomarschen har gått genom Sydamerika, USA och Kanada. Nu är den i Europa.

Det blir fest och demonstrationer när kvinnomarschen kommer. Den ska gå genom Asien och Afrika. Den 17 oktober slutar marschen i Burkina Faso.

– Vi vill att feminister ska börja samarbeta mer i olika delar av världen, säger Erni Friholt från Världskvinnomarschen.

Kvinnorna har skrivit ett manifest. Det handlar om hur människorna ska få det bättre. Kvinnorna ger manifestet till alla ländernas regeringar. De har också ett lapptäcke med sig på marschen. Kvinnorna i varje land syr fast en lapp på lapptäcket.

De svenska kvinnorna gick från Charlottenberg i Värmland till Morokulien på gränsen mellan Sverige och Norge. I Morokulien hade de en fest. På söndagen var det kurser och möten om bland annat kvinnor och våld i familjen.