Stockholms Fria

Kvinnors Nätverk – motståndkämparnas röst

I 16 år har de fört kampen för kvinnors rättigheter framåt. Kvinnors Nätverks arbete har väckt många känslor och präglats av att både göra och få motstånd. Med hjälp av kunskap och systerskap har man bevisat att Kvinnors röst inte kan tystas ner.

Det hela började med att Leila Qaree blev arg över en reklam i persisk radio. Reklamen antydde romantiskt att hon skulle finna sin kärlek om hon köpte jasminris. Leila ville ringa och klaga, men när hennes omgivning skrattandes förklarade att ingen kommer att ta henne på allvar så avstod hon. Två veckor senare startade hon ett radioprogram istället.

”Kvinnors röst” är ett lokalradioprogram på persiska med fokus på politik och kvinnors rättigheter. Tanken med programmet var att skapa ett forum där kvinnor får ta plats och där deras rättigheter tas på allvar. Hit ringde många kvinnor som hade problem, men som kände att det var för långt till att söka stöd hos det svenska samhället.

Med tiden utvecklades ett nätverk och en kvinnojour startades – hemma hos Leila. När de fick låna ett rum från en förening öppnades även en telefonlinje till stöd för kvinnor. Vid denna tid var Kvinnors Nätverk en ren frivilligorganisation. Leila Qaree minns 1990 talet som ett årtionde som öppnade upp för diskussioner om ideal, sexism och förtryck.

Samtidigt handlade samhällsdebatten inte om de frågor och problem som diskuterades i hennes närhet. Rädslan för att bli bortgift, att ha förlorat sin oskuld eller blivit kär i fel kille var erfarenheter som inte diskuterades och det distanserade invandrarkvinnor från samhällsdebatten.

Detta var 1994 och mycket har förändrats sedan dess. Hedersrelaterade frågor har fått större uppmärksamhet i samhällsdebatten och i takt med detta har föreningen kunnat söka ekonomiskt stöd för att utveckla sin verksamhet.

Kvinnors röst sänds fortfarande regelbundet och 1998 uppfylldes även drömmen om en öppen mottagning med hjälp av bidrag från Stockholms Stad. Mottagningen har sedan dess arbetat för attitydförändringar och målet är att förändra synen på kön i den patriarkala familjen. I dag är Kvinnors Nätverk en etablerad organisation med många medlemmar och tio anställda uppdelade på två olika mottagningar – Linnamottagningen för ungdomar och Matildamottagningen.

Trots att nätverket har växt kraftigt är det fortfarande en ideell organisation och därför beroende av det frivilliga engagemanget. Det är volontärerna som möjliggör för nätverket att bedriva den dagliga verksamheten. Nätverket har gett ut ett flertal böcker och Leila Qaree verkar ha mer att göra än någonsin.

Jag träffar henne en eftermiddag på Matildamottagningen som är en av Kvinnors Nätverks verksamheter i centrala Stockholm. Idag har de fullt upp med att sortera böckerna som ska skickas ut till Stockholms alla skolor vid vårterminens början.

Leila är finklädd och förklarar att hon just blivit intervjuad i tv om en film som hon har gjort i Afghanistan. Trots alla utskick som ska göras samma dag är stämningen i lokalen lugn, det enda som hörs är en diskussion från rummet intill. Matildamottagningen vänder sig till kvinnor med utländsk bakgrund och erbjuder stöd och kostnadsfri rådgivning. Syftet är att sprida information om vilka rättigheter man har som kvinna i Sverige och hit är alla kvinnor välkomna - med eller utan uppehållstillstånd.

– Det är svårare att skaffa sig information om samhället som invandrare. Och eftersom att de språkliga och sociala hindren är fler blir utsattheten dubbel för invandrarkvinnor som far illa, menar Leila.

Dagligen möter de kvinnor som trots misshandel har skuldkänslor, mot sin familj, sina barn och även mot mannen som misshandlat dem. När kvinnor inte kan språket kan de inte heller ta reda på reglerna i samhället, vilket gör dem beroende av sin man. Om det dessutom finns hot och våld i bilden blir beroendeställningen ännu mer destruktiv.

Kvinnors Nätverk vill belysa dessa sociala problem bakom det personliga lidandet.

– Om någon är utsatt är jag också utsatt, ingen tjänar på att leva i ett samhälle med sociala orättvisor. Som kvinna måste man rent ut kräva för att få sina rättigheter i den här världen. Men när vi är många är vi starka, därför måste vi organisera oss tillsammans, säger Leila och berättar att nätverket anordnar en manifestation i Rinkeby på den Internationella Kvinnodagen.

Flera av medarbetarna har personliga erfarenheter av att följa kvinnor som misshandlats psykiskt och fysiskt – de har sett hur det bryter ner människan. Därför är systerskap viktigt och har blivit ett ledord i nätverkets arbete. Men nätverket är inte en separatistisk organisation och inte heller medlemmar i Roks.

De anser att det är viktigt att män och kvinnor kämpar tillsammans mot de patriarkala strukturerna och det arbetar både kvinnor och män på Kvinnors nätverk.

Medarbetarna ser sig själva som ombudsmän vars uppgift är att försvara dem som söker sig till organisationen. Genom att informera och stötta hjälper de kvinnor ur svåra situationer. Det kan handla om allt från att lyssna och ge råd till att följa med en kvinna till socialen och kämpa för hennes rättigheter där. På så sätt kan kvinnorna komma ur sin utsatthet och inse att de kan göra mycket.

Bemötandet är en stor del i detta arbete och det är viktigt att inte se kvinnorna som ”offer”, utan att förstå vilka samhällsproblem som deras utsatthet innebär.

– De här kvinnorna är inga offer, utan riktiga motståndskämpare! Det är de som betalar ett högt pris för sina rättigheter, inte vi. Vi är bara ombudsmän som kan hjälpa dem i systemet, förklarar Leila.

Men att engagera sig för andra människor har även en baksida. Såväl radioprogrammet ”Kvinnors röst” som de öppna mottagningarna har mött mycket motstånd i form av hot och förtal mot medarbetare. De har fått höra allt ifrån att de är lesbiska och hatar familjelivet till att de inte förstår sig på andra kulturer. Därtill har anhöriga till kvinnorna som de har hjälpt utsatt dem för otrevligheter.

Trots detta fortsätter de kompromisslöst sitt arbete på mottagningarna och i radio.

– Det här är Sverige. Inte Somalia eller Saudiarabien. Oavsett om det kommer från svenskar eller invandrare så är vi emot kulturelativism. Här i Sverige får ingen så kallad ”kultur” där kvinnor far illa stå över lagen, menar Leila.

Hon berättar sedan om den glädje och styrka de får av kvinnorna som de lyckas hjälpa. För några år sedan var hon på sjukhuset med sin mamma och en läkare kom efter henne. Hon hade känt igen Leila och ville tacka henne för den hjälp hon fick tio år tidigare när hennes man kastade ut henne. Stödet fick kvinnan att tro på sig själv och idag var hon läkare.

Det är sådana händelser som påminner Leila och de andra på Kvinnors Nätverk om att deras arbete behövs. När det går bra för dessa kvinnor ger det nätverket motivation att fortsätta kämpa och föra kampen för kvinnors rättigheter framåt.

Fakta: 

Radioprogrammet Kvinnors röst har belönats med Stora Radioprisets Specialpris år 2002 och sänds regelbundet på frekvensen 88,9 eller www.kvinnonet.org.

På Internationella Kvinnodagen, den 8:e mars, håller Kvinnors Nätverk en manifestation med tal, debatt och musik i Rinkeby.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Anki Erdmann vill att kvinnor ska ta plats på Rinkeby torg

Anki Erdmann är en av de drivande krafterna bakom det som under förra året började som tjejfikan. Hon beskriver verksamheten, som numera kallas för Fika över alla gränser, som ett sätt att visa motstånd, men även solidaritet. Under året har kända namn som Carin Jämtin, Mona Sahlin och Nyamko Sabuni kommit till Rinkeby och fikat för förändring.

Kvinnodagen ständigt aktuell

Det är i år 100 år sedan den första kvinnodagen firades i USA. Sedan dess har jämställdheten förbättrats – även om det är en hel del som släpar efter.

Fria.Nu

© 2024 Stockholms Fria