Presstödskommittén tillsattes för att se över reglerna för vilka tidningar som kan få presstöd. Formellt ska kommittén inte fatta beslut förrän den 15 december, men socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet har redan enats om en uppgörelse.

Uppgörelsen innebär bland annat att det ekonomiska stödet till tidningar som kommer ut 1-2 dagar

i veckan höjs med 10 procent, samt att antalet prenumeranter som krävs för att kunna beviljas presstöd sänks från dagens 2 000 till 1 500. Miljöpartiets representant i kommittén, Niklas Malmberg, berättar för GFT att han egentligen ville sänka nivån ytterligare.

- Jag har drivit ett krav på 1 000, men är nöjd att de i alla fall kompromissat på 1 500.

I direktiven till kommittén står det att dess uppdrag bland annat består i att analysera förutsättningarna för etablering av nya medier, samt behovet av presstöd till tidningar som riktar sig till invandrare och etniska minoriteter.

Enligt Niklas Malmberg kommer en sänkning av kravet på antal prenumeranter underlätta för nya tidningar att etablera sig på den tuffa mediemarknaden. Någonting han menar även är betydelsefullt utifrån ett demokratiperspektiv.

- Utvecklingen inom mediesektorn är mycket oroande med allt större enfald där de stora mediaföretagen tar för sig allt mer. Att göra det enklare att etablera nya tidningar kan i alla fall i viss mån motverka denna utveckling.

Varför är mångfald inom media en demokratifråga?

- Jag ser det som viktigt därför att det är den bild som framkommer i media som sätter dagordningen i offentliga debatten. Om det då bara finns enstaka aktörer med stora internationella ägare så riskerar man att få en väldigt ensidig vinkling av omvärlden.

Det är snart tio år sedan den senaste pressutredningen lämnade sitt betänkande om statligt stöd till svensk dagspress. Sedan dess har mediemarknaden genomgått stora förändringar till följd av bland annat utvecklingen av ny teknik och framväxten av kommersiell radio och tv. Presstödskommittén har därför också haft att ta ställning till frågor om huruvida elektroniska medier ska kunna beviljas presstöd.

I uppgörelsen mellan s, v och mp ingår ett förslag om att digitalt distribuerade tidningar som kommer ut sex dagar i veckan eller mer ska kunna beviljas ekonomiskt stöd.

- Kommittén resonerar att det enda som skiljer e-tidningar från papperstidningar är distributionssättet. Båda fyller samma viktiga funktion i att upprätthålla demo-kratin, och e-tidningar ska därför ges samma möjligheter att få stöd som papperstidningar, säger Niklas Malm-berg.

Kravet på antal prenumeranter kommer att ligga på samma nivå som för papperstidningar, det vill säga 1 500. På grund av att e-tidningar inte har några utgifter för papper och tryck sätts dock nivån på stödet till 55 procent av vad papperstidningarna är berättigade till.