I tisdags utsågs vinnarna i den tävling som Håll Sverige rent anordnat. Tolv mellanstadieklasser har under hösten, som en del av projektet Bry dig!, producerat egna kortfilmer om klotter. Enligt Karin Warvlin, projektledare på Håll Sverige rent, har syftet vara förebygga att unga attraheras till graffitikulturen.

- Vi jobbar med 10-11-åringar, så det handlar helt klart om att mota Olle i grind. Att tidigt börja prata om de här sakerna.

Bry dig! kom till på initiativ av Håll Sverige rent, men under projektets gång har även närpolisen och socialtjänsten, samt klottersaneraren Trion tensid, involverats. Tillsamman har man utarbetat en handledningsplan för personalen på de skolor som deltagit i projektet.

Förutom att producera kortfilmer så har eleverna fått besvara en enkät om attityder till klotter och skadegörelse. Resultatet visade att en majoritet var negativt inställda till klotter, och att ytterst få hade klottrat själva.

Bry dig har finansierats med medel från Brå, och är ett av sammanlagt nio projekt mot klotter som myndigheten i dagsläget finansierar. Det plötsliga intresset för skadegörelsebrott kommer sig av att Brå år 2003 fick ett regeringsuppdrag som bestod i att göra en inventering av hur klotterförebyggande åtgärder fungerat. Det arbete mot klotter som lokala brottsförebyggande råd ute i landet genomfört var ofta dåligt dokumenterat, och från myndighetshåll rådde oklarhet om vilka åtgärder som egentligen var effektiva.

- Det har gjorts väldigt mycket men väldigt lite är utvärderat. Man vet inte vad som fungerar, säger Solveig Hollari, utredare på Brå.

Det är denna kunskapsbrist som de nya projekten ska avhjälpa. Under nästa år ska de nio projekten utvärderas, och på Brå hoppas man hitta gemensamma framgångsfaktorer i dem. Någonting som skulle ge en indikation om hur man i framtiden bör planera klotterförebyggande insatser.

Men det finns också de som är kritiska mot hur statliga medel används i anitklotterprojekt.

- Precis som Brå konstaterat finns det inte några undersökningar av vad som hjälper, så det är ett grovt slöseri med skattebetalarnas pengar att fortsätta på en väg som bevisligen inte fungerar, säger Tobias Lindbladh.

Han är redaktör för graffititidningen Underground productions och har varit aktiv inom graffitikulturen i över 20 år. Under den tiden har han sett otaliga projekt som syftar till att stävja klottret komma och gå. Alla med ungefär samma resultat.

- De första nolltoleransprojekten var under uppsegling redan för tio år sedan. Det är bara att gå ut och kolla på stan så ser man att det inte fungerar.

Enligt Tobias Lindbladh är graffitikulturen den mest långlivade subkulturen i västvärlden, någonting som i stor utsträckning hänger samman med den repression kulturen utsätts för.

Han tycker att projekt som det Håll Sverige rent är problematiska eftersom de enbart fokuserar på graffiti som en lagöverträdelse, och helt ignorerar det kulturella och konstnärliga uttryck som ligger bakom fenomenet. Med resultatet att unga som är intresserade av den konstnärliga aspekten påtvingas en bild av sig själva som kriminella.

- Det som är tragiskt är att många ungdomar hamnar i kläm i slutändan. För mig saknar de här projekten trovärdighet eftersom man helt underkänner det här uttrycket. Det kunde ha gjort det enkelt för sig genom att säga att det är ok att måla här men inte där. Det hade varit som att säga att det är okej att köra bil men inte för fort eller full.