Fler irakiska flyktingar kommer att gå under jorden och vistas i Sverige illegalt. Det menar Migrationsverket i en ny prognos som överlämnats till regeringen. Bakgrunden till antagandet är en markant nedgång i beviljade asylansökningar.

Irakier var den ojämförligt största flyktinggruppen under fjolåret. Av 18 559 sökande beviljades 93 procent asyl. I år har flyktingströmmen minskat. Under årets första sju månader registrerade Migrationsverket 4 316 asylansökningar från människor som flytt Irak, vilket är mer än en halvering jämfört med samma period förra året.

Anledningen är Migrationsöverdomstolens utslag från förra hösten, enligt vilket det inte råder väpnad konflikt i Irak. Därmed slog domstolen fast att den allmänna säkerhetssituationen i Irak i sig inte var grund för uppehållstillstånd, utan att den asylsökande även var tvungen att ha ett individuellt skyddsbehov.

För de irakier som trots allt söker asyl i Sverige är prövningen nu mer restriktiv. Hittills i år har uppehållstillstånd beviljats i 42 procent av fallen, och Migrationsverket räknar med att den siffran kommer att hålla sig konstant under prognosperioden som sträcker sig fram till 2011.

Till följd av den mer restriktiva prövningen förutspår Migrationsverket också att fler irakier som får avslag kommer att avvika och uppehålla sig i landet illegalt.

– Det är helt enkelt vår erfarenhet av att när det blir avslag går många under jorden, det har varit så tidigare. Man gömmer sig hellre än att följa beslutet, säger Markus Toremar, chef för asylprövningsenhet 3 i Göteborg.

Migrationsverkets förutsägelser börjar redan nu ge avtryck i statistiken. Under andra kvartalet 2008 ökade antalet ärenden som lämnades över till polisen med närmare 20 procent jämfört med årets första tre månader. I den siffran ingår flyktingar från alla länder, men främst är det irakier, den numerärt största flyktinggruppen, som ligger bakom ökningen av personer som fått avslag och som avvikit.

Migrationsverket, som bara arbetar med frivilligt återvändande, pekar ut återvändandeavtal med ursprungsländer och återvändandebidrag som viktiga förutsättningar för att fler ska hörsamma avvisningsbeslut.

Men i prognosrapporten till regeringen skriver myndigheten också att ett ”ökat antal förvarstaganden, givetvis inom ramen för bestämmelserna i utlänningslagen, skulle föra med sig ett ökat antal verkställigheter i dessa och andra ärenden”.

Regeringen har ännu inte bestämt sig om försöket med återvändandebidrag, som går ut den 31 december, ska permanentas. Besked kommer att lämnas i samband med budgetpropositionen.

På justitiedepartementet betonar man att berörda myndigheter måste samarbeta bättre både vad gäller frivilligt återvändande och tvångsavvisningar. Den nuvarande ökningen av antalet gömda betraktas som en konsekvens av att den tidigare regeringen inte gjort frivilligt återvändande till ett prioriterat område.

Det har däremot den nuvarande gjort, säger Andreas Ollinen, politiskt sakkunnig hos migrationsministern. Dock menar han att det kommer att dröja innan åtgärderna, däribland återvändandebidraget, kommer att få fullt genomslag.

– Det här är inget som man vänder över en natt. Det handlar om att göra det självklart att ett avslag efter en rättssäker asylprocess innebär att man ska återvända hem. Så måste det ju vara. Annars skulle vi ju inte behöva ha någon asylprövning, om man själv skulle kunna välja om man vill stanna eller inte.

Men uppfattningen att det skulle vara självklart att acceptera ett avslag menar Anita Dorazio, flyktingombud vid Asylkommittén, är ett utslag av ”maktens arrogans”.

– För det första anser inte jag att det är en rättvis asylprövning när man på förhand bestämmer att de flesta inte har skäl trots att de kommer från ett krigshärjat land där hundratals människor dödas varje dag.

Att flyktingar väljer att leva illegalt hellre än att återvända ser hon som fullt logiskt.

– Jag skulle troligtvis göra samma sak själv, de har ju gjort sig av med allt de har för att komma hit och söka asyl.