Stockholmsförsöket mer framgångsrikt än väntat
I måndags avslutades Stockholmsförsöket. Under de sju månader då trängselavgifter tagits ut har opinionen svängt, från negativ till positiv. Om knappt en och en halv månad fattar stockholmarna beslut om huruvida betalstationerna ska permanentas eller inte.
Sedan trängselavgifter började tas ut den 3 januari har över 40 miljoner passager gjorts genom infartstullarna till Stockholm. De sammanlagda intäkterna har under tiden uppgått till en knapp femtedel av de 3,8 miljarder kronor som budgeterats för försöket.
På Miljöavgiftskansliet, den kommunala myndighet som haft i uppdrag att övervaka och utvärdera Stockholmsförsöket, är man mycket nöjda med hur projektet förlöpt.
- Det blev lite bättre än vad vi förväntade oss, säger kanslichefen Gunnar Söderholm.
Inför försöket var målsättningen att minska trafiken genom Stockholm med 10-15 procent och att förbättra luftkvaliteten i innerstaden. Dessa mål uppnåddes och överträffades. Under försöket minskade trafiken med 22 procent samtidigt som halten skadliga luftburna partiklar minskade med 12 procent i Stockholms innerstad och med 2-3 procent i länet som helhet.
Under samma tid har såväl boende i Stockholms stad som i övriga länet blivit allt mer positivt inställda till trängselavgifterna. De opinionsundersökningar som gjorts ger inga entydiga svar inför folkomröstningen den 17 september, men klart är i alla fall att ett inledningsvis kompakt motstånd nu förbytts i betydligt större acceptans.
- Jag tror att effekterna har varit så stora att de varit iakttagbara för var och en. Alla har kunnat göra en personlig bedömning av trängselskatterna, säger Gunnar Söderholm om opinionsutvecklingen.
Alla gläds dock inte åt Stockholmsförsökets framgång. På Motormännen menar man dels att trängselavgifterna inte är någon hållbar lösning på stadens miljöproblem, dels att avgifterna slår orättvist.
- Vägar och utrymmen ska finansieras genom skattsedeln. Om man ska anlägga något slags klassperspektiv på det här så är det ju de som har de minsta plånböckerna men ändå tvingas ta bilen som drabbas hårdast, säger Berndt Sehlstedt, informatör på Motormännen. Sedan tycker vi att miljöaspekten är ju viktig men vi menar att biltullar är som att sätta plåster på ett benbrott. Man fixar inte miljön och framkomligheten med biltullar, utan det behövs ringleder som leder trafiken runt om stan runt, samt satsningar på kollektivtrafik.
Hans argument avfärdas dock av Staffan Wrigge från miljöorganisationen Alternativ stad, som uppmärksammade Stockholmsförsökets slut genom att dela ut andningsmasker på Sveavägen.
- Att bygga bort trängseln kostar för mycket och tar för lång tid. Det här ger ett andrum. De som bara pratar om att bygga ut vägnätet säger ju ingenting om vad vi ska göra åt miljöproblemen under de närmaste 10-15 åren.
Han medger att det är problematiskt att trängselavgifterna kan slå mot ekonomiskt utsatta grupper, men menar att vinsterna i form av förbättrad miljö och framkomlighet väger upp detta.
- Alla förändringar på makronivå är till förfång för någon och det är bara att bita i det sura äpplet, säger han. Dessutom är investeringarna i kollektivtrafiken till stöd för alla de som inte har körkort.
