Det var den 1 december 2006 som syndikalistiska fackföreningen Malmö LS genomförde en blockad mot sushirestaurangen Izakaya koi. Bakgrunden var att en av Malmö LS medlemmar, anställd som kock på restaurangen, enligt fackföreningen ska ha misshandlats grovt av sin chef. Facket krävde skadestånd och kollektivavtal.

Blockaden slutade i tumult. Enligt polisen, som valde att bryta upp blockaden med bland annat tårgas, hindrade facket personer från att ta sig in i eller ut från restaurangen. Facket å sin sida hävdar att entrén lämnades fri och att polisens ingripande kränkte den grundlagsstadgade rätten att vidta stridsåtgärder.

I veckan kom händelsens juridiska efterspel. I en unik rättegång, den första i Sveriges historia där åtal väcks för brott vid en facklig stridsåtgärd, prövades om 26 medlemmar ur Malmö LS gjort sig skyldiga till egenmäktigt förfarande och ohörsamhet mot ordningsmakten.

Den 19 november meddelar tingsrätten sitt beslut. Fackföreningen menar att en fällande dom riskerar att legitimera polisiära insatser mot fackliga stridsåtgärder. För vice chefsåklagare Mats Svensson var det dock aldrig något tvivel om att åtal skulle väckas. Han menar att frågan är rent straffrättslig.

– Om man hindrar in- och utpassage gör man sig skyldig till brott, men hade man bara stått utanför och demonstrerat sitt missnöje och genom ord försökt förmå människor att inte gå in på restaurangen hade det inte varit olagligt. Så jag tror inte att det kommer att påverka de arbetsmetoder som facken kommer att kunna använda sig av i framtiden.

Ola Brunnström från Malmö LS, själv en av de åtalade, menar att det är en naiv inställning.

– Det håller ingen med honom om. En fällande dom får konsekvenser för hur fackföreningar ska agera och hur polisen ska agera mot fackföreningar. Det är en fråga om demokrati, om man vill att fack ska kunna arbeta fritt kan man inte ha en poliskår som väljer sida i arbetsmarknadskonflikter.

Väljer tingsrätten istället att fria är det å andra sidan ett underkännande av polisens agerande.

– Polisen förstår att det är en viktigt rättegång för dem, blir det fel dom får de mindre utrymme att ingripa mot facken.

De två rättegångsdagarna präglades av en massiv bevakning av det slag som Skånepolisen enligt egen utsago enbart har vid ett fåtal rättegångar varje år. Då rör det sig vanligen om betydligt tyngre brottslighet än ohörsamhet mot ordnngsmakten.

Ola Brunnström är kritisk.

– Det är ju ett superenkelt sätt för dem att smutskasta oss som organisation. De ser det som en rättegång mot polisen, vilket det också är.

Lars Förstell, informationsdirektör vid polisen i Skåne, vill inte gå närmare in varför polisnärvaron var så omfattande.

– Jag kan naturligtvis inte gå in på detaljerna i vår bedömning men den ska ta hänsyn till en rad olika omständigheter. Det kan vara att man befarar rena ordningsstörning. men det kan också vara att man förväntar sig en ganska stor uppslutning av personer som vill manifestera en uppfattning i ett sådant här sammanhang.