En halvtimme före midnatt godkände riksdagen, genom en ändring i Sveriges anslutningslag till unionen, den överlåtelse av beslutanderätt till EU som följer av Lissabonfördraget.

Under den maratondebatt som föregick voteringen hävdade flera ledamöter att riksdagen saknar mandat att på detta sätt frånsäga sig delar av den makt som den enligt regeringsformen har att utöva på uppdrag av Sveriges väljare.

– All offentlig makt i Sverige utgår från folket, och riksdagen är folkets företrädare. Men vår makt minskar varje gång ett nytt beslutsområde flyttas till EU, sade Max Andersson (mp).

Moderaternas Anne-Marie Pålsson, som avstod från att rösta, anlade en ödesmättad ton då hon inledde sitt anförande med att citera Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta. Om man inte står upp för vad man tror på ”är man en liten lort”, menade den borgerliga ledamoten, som ansåg att fördraget borde antas som en grundlagsändring, av två separata riksdagar med val emellan.

– Vi riksdagsledamöter ingår i ett kollektiv, och måste ibland underordna oss kollektivets rättmätiga krav. Men ibland måste man stå upp för vad som är rätt och riktigt, och i dag är en sådan dag när jag inte kan ställa upp på den linje mitt parti har landat i.

Medan dess belackare menade att fördraget gör EU mindre demokratiskt eftersom fler beslutsområden blir överstatliga och de stora nationerna mäktigare hävdade förespråkarna det motsatta, med argumentet att det folkvalda parlamentet får större inflytande. Förespråkarna hävdade också att beslutsstrukturerna blir mer effektiva samt att det nya fördraget är mer anpassat till unionens befintliga medlemsstruktur samt bättre skickat att hantera dess planerade expandering.

Regeringen var representerad genom EU-minister Cecilia Malmström (fp).

– Om EU ska kunna uppfylla de krav som framtiden ställer krävs det moderna regler för hur beslut ska kunna fattas. EU har 27 medlemsländer i dag, vi hoppas att det blir fler, men de regler vi har nu är anpassade för 15 länder, sade statsrådet.

Sveriges ja till Lissabonfördraget markerar också ett nederlag för LO-förbundens möjligheter att påverka dels den socialdemokratiska riksdagsgruppen, dels den egna centralorganisationen.

I somras beslutade LO:s kongress att organisationen skulle arbeta för att socialdemokraterna inte skulle godkänna Lissabonfördraget innan den så kallade Lavalutredningens utredare Claes Stråth presenterat sina resultat. Därmed hoppades flera förbund få garantier för att rätten att agera mot utländska företag som dumpar löner och villkor ska lämnas intakt.

Men kongressens vilja var inte LO-ledningens vilja. Ordföranden Wanja Lundby-Wedin är även ordförande i Europafacket, som är positivt till Lissabonfördraget, och har flera gånger uttryckt sin inställning att fördraget stärker löntagarnas rättigheter.

När LO i tisdags, med anledning av den förestående riksdagsomröstningen, demonstrerade utanför riksdagen var parollen det inte särskilt kontroversiella ”Stoppa angreppet på löntagarna, sabba inte den svenska modellen”. Huvudtalaren, Wanja Lundby-Wedin, nämnde inte Lissabonfördraget utan nöjde sig med att kräva att regeringen på Europanivå ska agera för svenska fackföreningsintressen. Lissabonfördraget nämndes däremot på flera plakat och banderoller, vilka krävde att ratificeringen skulle skjutas upp till dess att konflikträtten garanterats.

Frågan om Laval, och huruvida Lissabonfördraget permanentar den praxis som EG-domstolen etablerade då den meddelade att Byggnads blockad av ett lettiskt byggföretag kränkte den fria rörligheten, kom också att dominera kammarens debatt.

– Lavaldomen slår ju fast att stridsåtgärder är tillåtna, men just i det här fallet var det inte proportionerligt. Även på hemmaplan finns det ju regler för det här, sade Cecilia Malmström.

Flera socialdemokrater attackerade regeringen för att den inte sett till att Lavalutredningens resultat presenterats innan ratificeringen.

– Då hade regeringen gått fackföreningsrörelsen till mötes och redovisat Claes Stråths utredning innan Sverige ratificerade Lissabonfördraget, vilket också vi socialdemokrater ville. Vi försökte förmå denna kammare att vänta på utredningen men misslyckade med det, sade gruppledaren Sven-Erik Österberg (s).

Men förutom i retoriken gick partiet inte den fackliga delen av arbetarrörelsen till mötes. Partiet hade möjlighet att skjuta upp omröstningen. Vänsterpartiet och miljöpartiet hade gemensamt motionerat om att låta förslaget vila ett år. För att detta förslag skulle gå igenom krävdes att en sjättedel av de närvarande ledamöterna röstat för det. Men socialdemokraterna valde, med åtta blankröstande undantag, att följa partilinjen.

– När det gäller det så omtalade beslutet på LO-kongressen, att verka för att den utredning som har tillsatts ska vara klar innan fördraget ratificeras, står vi socialdemokrater helt bakom det beslutet, motiverade Patrik Björk beslutet.

– Men den svenska högerregeringen har vägrat att medverka till en lösning. Ska vi då låta en högerregering styra vår uppfattning i en fråga där vårt ställningstagande har varit välkänt och förankrat? Det är inte ett alternativ.

När torsdagsnatten hade blivit fredag kom den första formella gratulationen från Bryssel.

– Jag vill gratulera Sverige till att riksdagen i dag godkänt Lissabonfördraget. Jag vill också tacka både den svenska regeringen och riksdagen för att de stödjer fördraget. Detta innebär ett stort steg framåt. Lissabonfördraget gör EU mer demokratiskt, mer öppet för insyn, och det gör unionen starkare i världspolitiken, sade kommissionens ordförande José Manuel Barroso i ett uttalande.

Sverige var det 25.e medlemslandet att ratificera fördraget. Irland sade i en folkomröstning nej till fördraget, medan det i Tjeckien fortfarande processas i landets författningsdomstol.