De fattiga ländernas samlade skuldbörda uppgår till omkring 500 miljarder US-dollar. De låneräntor som fattiga länder årligen betalar till institutioner som Världsbanken och Internationella valutafonden överstiger vida vad den rika världen skänker i bistånd, och skuldbördan anses allmänt vara ett av de största hindren för effektiv global fattigdomsbekämpning.
- För många länder är det så att de spenderar den lilla budget de har på skuldavbetalningar istället för på utbildning och sjukvård. Det är något som effektivt håller tillbaka utvecklingen, säger Martin Persson från Attack.

Han är inte ensam om åsikten. Frågor som rör skuldavskrivningar står i dag högt på agendan för de rörelser som arbetar för en annan ekonomisk världsordning.
En särskild plats i diskussionen har det som kallas illegitima skulder. Till dessa räknas lån som tagits av tidigare, ofta odemokratiska, regimer som inte kommit befolkningen till godo. Martin Persson räknar med att dessa skulder utgör mellan en tredje- och en fjärdedel av den totala skuldbördan.
Bland de internationella aktörer som har ekonomiska intressen i skuldkarusellen finns ett styvnackat motstånd mot att definiera skulder som illegitima. Samtidigt finns enligt Martin Persson enorm dubbelmoral. Nyligen avskrevs exempelvis Iraks skulder till internationella kreditinstitutioner. USA drev kravet om en avskrivning hårt och argumenterade för att Iraks folk inte skulle behöva sona den störtade diktatorns misstag.
- Men man var till exempel inte beredd att skriva av de enorma skulder som den Sydafrikanska apartheidregimen dragit på sig, säger Martin Persson.
På norskt initiativ har Världsbanken inlett en utredning om möjligheterna att avskriva illegitima skulder. Även denna ansats har enligt Martin Persson mött motstånd.
- Det har varit ganska trögt för Norge att få igenom det.

Nyligen genomförde Attac en enkätundersökning bland riksdagens partier för att se hur dessa inför valet ställer sig till frågan om ett efterskänkande av illegitima skulder.
Resultatet var mer positivt än väntat. Miljöpartiet, vänsterpartiet, centerpartiet och folkpartiet och kristdemokraterna erkände alla begreppet illegitima skulder och sade sig vara beredda att diskutera avskrivningar av dessa.
Vissa skillnader kunde utläsas ur enkätsvaren. Exempelvis ville miljöpartiet ha villkorslös skuldavskrivning medan folkpartiet ville koppla avskrivningar till krav på ekonomiska och politiska reformer.
Socialdemokraterna besvarade enkäten i svepande termer om att det saknas internationell enighet om vad som ska definieras som en illegitim skuld. Martin Persson menar att man försöker sopa frågan under mattan.
- Regeringens linje har varit att det inte finns någon definition och att man därför inte kan diskutera frågan. De har gömt sig bakom det trots att en diskussion självklart är ett sätt att enas om en definition.

Annica Söder, stadssekreterare på utrikesdepartementet, anser dock att kritiken är orättvis.
- Vi delar Attacs uppfattning att det här är en viktig fråga, men det är också en svår fråga, säger hon. Om en diktator har tagit lån och använt pengarna till fattigdomsbekämpning, är det då ett illegitimt lån?
Hon säger att socialdemokraterna stödjer sitt norska systerpartis initiativ i Världsbanken, som hon menar förtjänar 'credd'.

Moderaterna hade inte besvarat enkäten men verkar enligt egen utsago för en total skuldavskrivning mot vissa ekonomiska och politiska motprestationer.