EU-kommissionen antog i somras en viljeförklaring enligt vilken det säkerhetspolitiska samarbetet mellan unionen och Israel ska förstärkas. Exakt vad ett sådant samarbete kommer att bestå i är ovisst, men klart är att det kommer att innebära en högre grad av förtrolighet parterna emellan.

Tjeckien räknas som ett av EU:s absolut mest proisraeliska länder och har tidigare via en regeringstalesman låtit meddela att det betraktar Israels agerande i Gaza som en ”defensiv, inte en offensiv, aktion”. Tjeckien tog vid årsskiftet över ordförandeskapet i unionen och väntas i april bjuda in Israel för att formellt teckna ett säkerhetsavtal.

Men i ljuset av den israeliska aggressionen i Gaza ifrågasätts lämpligheten i ett sådant avtal.

– Allt tyder på att den här processen fortgår trots det som händer i Gaza, det är allvarligt, säger vänsterpartiets utrikespolitiske talesperson Hans Linde. Den här uppgraderingen skulle innebära ett ganska dramatiskt fördjupat samarbete på det säkerhetspolitiska området.

– Det finns ingen anledning att fördjupa ett samarbete med Israel som läget är nu. Det sades i det här arbetet att man skulle ställa tuffa krav på Israel, men så tuffa krav ställde man aldrig, säger Bodil Ceballos, utrikespolitisk talesperson för miljöpartiet.

Utrikesminister Carl Bildt (m), nyligen hemkommen från en medlingsresa i Mellanöstern, betonar vikten av försoning men tillstår försiktigt att Israels agerande strider mot folkrätten.

– De har rätt att försvara sig och ska göra det proportionerligt. Det här våldet förefaller inte vara proportionerligt, men sådana diskussioner är väldigt svåra.

Vad gäller säkerhetssamarbetet med Israel intar utrikesministern emellertid en motsatt position i förhållande till kritikerna. På frågan om det inte försvårar unionens fredsfrämjande arbete i regionen svarar han:

– Nej, det gör det inte. Vi har uppgraderat våra relationer men det har vi i det här sammanhanget haft nytta av. Nu har vi kunnat föra väldigt nära och ibland väldigt kritiska diskussioner med Israel. Det är klart att våra möjligheter att verka för fred förbättras när vi har nära relationer med alla parter.

Offensiven mot Gaza aktualiserar också kraven på ett förbud mot vapenimport från Israel. Dessa artikulerades senast när Israel 2006 angrep Libanon, men ignorerades av den dåvarande socialdemokratiska regeringen.

– Israel verkar ha fått något slags frikort, oavsett hur de agerar får det inga konsekvenser, säger Hans Linde. Att svenska skattekronor inte ska gå till Israels krigsindustri, ett sådant krav borde vara självklart.

Sveriges lagstiftning förbjuder vapenexport till ockupationsmakten Israel, men importen regleras enbart av praxis. I enlighet med lagen om offentlig upphandling köper Försvarets materielverk där de får högst kvalitet till lägst pris. Under 2000-talet har Sverige köpt krigsmateriel för knappt 200 miljoner kronor av Israel och senast 2007 upphandlades ledningssystemskomponenter och militär telekomutrustning för 30 miljoner kronor.

Från Försvarets materielverk påpekar man att detta är en relativt liten del av de 17 miljarder kronor myndigheten årligen spenderar på inköp, men Bodil Ceballos menar att vapenimporten bortom de rent ekonomiska konsekvenserna också verkar legitimerande.

– Vi har till exempel också en militärattaché i Tel Aviv. Det är ett erkännande från vår sida.

Regeringen har emellertid inga planer på att sätta stopp för vapenimporten.

– Sverige importerar det krigsmateriel som vårt försvar behöver för att fullgöra sin uppgift, säger Sofia Krigsman, politiskt sakkunnig på försvarsdepartementet. Vi köper aldrig materiel eller därtill knuten kompetens från länder som är föremål för internationella sanktioner eller embargon, men några sådana föreligger inte mot Israel. Emellertid exporterar Sverige inte krigsmateriel till Israel. Regeringen har exakt samma inställning som den förra regeringen i de här frågorna.

Att regeringen agerar som sin företrädare stämmer, men sedan valförlusten har socialdemokraterna ändrat inställning och motionerat om reglering av vapenimporten.

– Det finns ingen formell reglering i dag, säger Kenneth G Forslund, partiets talesperson i krigsmaterielfrågor. Vi anser att det borde finnas och vill ha kriterier.

Skulle sådana kriterier medge vapen-import från Israel?

– Som en följd av de exportregler vi har exporterar vi inte till Israel. Med ledning av det skulle jag inte ta för givet att vi importerar från dem.