Den 4 februari ska Europas utrikesministrar träffas i Bryssel. En av frågorna på dagordningen kommer att vara unionens lista över terroriststämplade individer och organisationer, och huruvida den exiliranska oppositionsrörelsen Folkets mujahedin ska vara kvar på eller avföras från densamma.

För att en organisation ska kunna föras upp på unionens lista krävs först ett nationellt beslut i något av medlemsländerna. I fallet med Folkets mujahedin skedde detta när Storbritannien i mars 2001 terroriststämplade organisationen. I maj nästa år följde EU efter med ett beslut i ministerrådet.

Folkets mujahedin överklagade emellertid terroristlistningen och i december 2006 gick EG-domstolen på organisationens linje. Bland annat konstaterade domstolen att organisationens rättigheter kränkts när den nekades rätten till försvar.

I november året därpå ogiltigförklarade en brittisk specialdomstol landets egna terrorlistning. Storbritanniens regering försökte överklaga beslutet men fick avslag av domstolen som bedömde att det saknades skäl att tro att en ny prövning skulle förändra dess utslag. Därmed förföll också den juridiska grunden för EU:s terrorlistning, men ministerrådet beslutade trots det att behålla Folkets mujahedin på terroristlistan. Detta beslut har sedan dess både förnyats av rådet och vid ytterligare tre tillfällen underkänts av EG-domstolen.

Folkets mujahedin hävdar att ministerrådets beslut är politiskt motiverat och utgör en eftergift till regimen i Teheran. Organisationen pekar på att Frankrike, som varit drivande i att behålla terroristlistningen sedan det brittiska beslutet föll, har starka olje- och handelsintressen i Iran.

Uppfattningen att det rör sig om en eftergift stöds av en radiointervju där dåvarande brittiske utrikesministern Jack Straw för BBC redogjorde för diplomatiska samtal som förts med Iran.

– Jag uttryckte väldigt stor oro över Irans pågående stöd till dessa terroristorganisationer, sade utrikesministern. Samtidigt krävde de, faktiskt framgångsrikt, av mig, medan jag var inrikesminister, att vi skulle förbjuda en terroristorganisation, Folkets mujahedin, som arbetade mot Iran.

Ministerrådet fattar beslut med konsensus och det räcker sålunda med krav från ett medlemsland för att Folkets mujahedin ska avföras från listan. Inför nästa sammanträde försöker organisationen nu väcka opinion.

– Att vi försöker blidka Iran är skamligt och det har inte uppnått någonting. Det har bara gjort regimen djärvare, säger Struan Stevenson, skotsk Europaparlamentariker och vice ordförande i EU-parlamentets konservativa partigrupp EPP-ED, på besök i Stockholm för att stödja Folkets mujahedin.

Parviz Khazai, tidigare iransk ambassadör, numera nordisk representant för Iranska nationella motståndsrådet, en paraplyorganisation som leds av Folkets mujahedins ledare Maryam Rajavi, påpekar att Sverige har möjlighet att häva listningen.

– Sverige är berömt i världen för att arbeta för rättvisa och mänskliga rättigheter. Vi hoppas och tror att de kommer att upprätthålla denna tradition.

Vid ministerrådets senaste möte för ett halvår sedan avstod Sverige, tillsammans med Danmark och Finland, från att rösta. På en direkt fråga om varför Sverige valde att lägga ner sin röst svarar Carl Bildts pressekreterare Irina Busic att utrikesdepartementet inte kan uttala sig om detta. Hur regeringen ska agera i frågan denna gång har ännu inte beslutats.