Fria.Nu

Omstridd organisation med blodigt förflutet

Folkets mujahedin är en omstridd organisation. Av supportrar betraktad som en stark röst för demokrati och mänskliga rättigheter, av kritiker ansedd som sektliknande och repressiv.

Folkets mujahedin presenterar sig som förkämpar för demokrati och mänskliga rättigheter, men många hävdar att organisationen långt ifrån är något föredöme i dessa avseenden. Förutom att organisationens väpnade trupper anklagas för att ha hjälpt Iraks Baathregering att rensa ut oppositionella vittnar avhoppare om en hård inre repression.

2005 släppte Human rights watch en rapport baserad på utsagor från personer som lämnat Folkets mujahedin. Dessa vittnar om ett utbrett användande av tortyr mot dissidenter i de egna leden, och om psykologisk skolning som för tankarna till metoder som används av religiösa sekter. 1985 påbjöd Folkets mujahedin obligatorisk skilsmässa för dess gifta medlemmar. Detta skulle öka deras kampkapacitet och på ett ideologiskt plan föra dem närmare organisationens ledarduo – bestående av makarna Masoud och Maryam Rajavi.

2003 bevisade anhängare sin lojalitet under dramatiska omständigheter. Då Maryam Rajavi greps av fransk polis svarade tio sympatisörer i olika europeiska städer med att tända eld på sig själva i protest. Två av dem avled.

– Det är en sekt, säger Majed Safee, vice ordförande i Liberala ungdomsförbundet och bloggare under rubriken Fria Iranvänner. De kan inte öppna munnen utan att prata om ledarparet. Sedan är de väldigt brutala och deltog bland annat i Saddams utrensning av kurder och shiiter. De kombinerar sektverksamheten och brutaliteten.

Elias Rudberg har skrivit ett flertal debattartiklar om terrorlistningen i olika medier. Engagerad i frågan blev han efter att förra hösten ha bevistat en föreläsning som Parviz Khazai från Iranska nationella motståndsrådet höll.

– Några dagar senare stod det i en artikel i DN att en terrorist hade föreläst. Journalisten hade inte varit där, och artikeln var oerhört vinklad. Den fokuserade inte någonting på föreläsningens innehåll, om förtrycket i Iran. Det blev startskottet för mig.

Han delar inte bilden av Folkets mujahedin som en sekt, men tycker heller inte att det är kärnfrågan.

– Att vara en sekt är inte olagligt. Vi kan inte ha ett samhälle där man börjar terrorstämpla grupper baserat på olika sorters rykten.

Fakta: 

Folkets mujahedin

• Grundades 1965 och motsatte sig shahens välde. Organisationens ideologi brukar beskrivas som en kombination av islam och marxism. Vill införa ett demokratiskt och sekulärt styre i Iran.

• Är en del av paraplyorganisationen Iranska nationella motståndsrådet. Kritiker hävdar dock att Iranska nationella motståndsrådet bara är en av många frontgrupper som Folkets mujahedin organiserar för att ge intryck av en bred och legitim rörelse.

• Deltog aktivt i revolutionen 1979 men kom i konflikt med Ayatolla Khomeinis regim.

• Efter att först ha grupperat sig i Frankrike fick organisationen en fristad i Irak under Saddam Hussein. Enligt USA erhöll Folkets mujahedin betydande militärt och ekonomiskt stöd från Baathregimen. Rörelsen avväpnades under invasionen men har fortfarande, under amerikanskt överinseende, sin bas i irakiska Ashraf.

• Under kriget mellan Iran och Irak deltog tusentals soldater från Folkets mujahedins dåvarande väpnade gren Irans nationella befrielsearme i striderna mot Iran.

• Folkets mujahedin anklagas också av USA och Australien för att ha hjälpt Baathregimen att slå ned kurdiska och shiitiska uppror efter Gulfkriget 1991.

• Masoud Rajavi, ena hälften av Folkets mujahedins ledarduo, har varit försvunnen sedan den amerikanska invasionen av Irak 2003 och antas vara död eller gömma sig.

• Organisationen tog år 2001 avstånd från väpnade aktioner.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ett regnigt Stockholm för ett fritt Iran

På dagen tio år efter att studentprotesterna i Iran 1999 slogs ner öser regnet över Stockholm. Det hindrade dock inte hundratals från att samlas utanför riksdagen – för att minnas och stödja dagens iranska demokratirörelse.

Tolkhjälpen räcker inte till

25-åriga Katarina Garamvölgyi behöver hjälp med tolkning för att klara både kontakten med myndigheter och vanliga vardagsbestyr. Men landstingets Taltjänst kan bara erbjuda knappt hälften av den hjälp hon behöver. Tolkkapaciteten räcker inte.

Striden på Lagena är inte över

Efter att arbetsköparen stämde de vilt strejkande anställda till Arbetsdomstolen gick lagerarbetarna tillbaka till jobbet. Men konflikten är långt ifrån över, menar Patrik Olofsson, tidigare ordförande i arbetsplatsens fackklubb.

Papperslösa Stockholm hoppar av fackligt samarbete

Med Fackligt center för papperslösa skulle arbetarrörelsen slutligen ta tag i den svåra frågan om den papperslösa arbetskraftens roll. Men redan efter ett knappt år lämnar nu Papperslösa Stockholm sina platser i styrelsen.

Polisen frias för Saleminsats

Polisen frias från misstankar om misshandel och tjänstefel i samband med en kritiserad insats mot antirasister i Salem förra året. Enligt vice chefsåklagare Kay Engfeldt har polisen fattat ”objektivt felaktiga beslut”, men brott kan ej styrkas.

© 2026 Stockholms Fria