– Att tala om att man har ett missbruk är ganska ångestframkallande i sig. När man då får frågor om sin familj och hur man lever blir det som att man måste komma ut igen, säger Christer Svarts, projektledare på Beroendecentrums mottagning för hbt-personer.

Bakgrunden till satsning är undersökningar som visar att risktagandet, och följaktligen benägenheten att utveckla alkohol- eller narkotikaberoende, är högre hos hbt-personer än hos befolkningen i genomsnitt. Och hbt-mottagningen ska förutom att erbjuda ett icke-heteronormativt bemötande anpassa stöd och behandling utifrån målgruppens behov.

– Precis som våra vanliga patienter får hbt-personer som missbrukar problem även inom andra områden, som sociala eller kroppsliga problem, säger sektionschefen Åsa Magnusson. Tanken är att vi ska kunna skräddarsy stödet. Även om vår kompetens ligger inom beroende så samarbetar vi också med en rad andra organisationer som kan erbjuda hjälp.

Den RFSL-certifierade mottagningen öppnade i augusti och har hittills haft ett 20-tal patienter. De flesta, om än inte alla, har varit homosexuella män.

– Dessa söker mer vård än andra i hbt-gruppen, säger Åsa Magnusson. Kanske för att de har ett större utbud att välja på.

RFSL har flera gånger uppmärksammat att hbt-personer känner sig kränkta i mötet med vården. Något som kan bero på fördomar hos vårdgivarna, men också på obetänksamhet eller ren okunskap, och riskera att leda till att hbt-personer får sämre vård. Eller, i de fall någon undviker att kontakta en verksamhet av rädsla för att bli kränkt, ingen vård alls.

Åsa Magnusson menar att idealet vore en vård där alla fick ett anpassat bemötande efter individuella förutsättningar, men anser att hbt-mottagningen fram till dess har en viktig funktion att fylla.

– Vi skapar inte en tratt som vi ska tvinga människor igenom, säger hon. Vi ska inte tvinga någon att komma hit. Man är jättevälkommen som hbt-person i alla våra verksamheter.