Analys: Sabuni menar att radikalisering sker i ett osvenskt utanförskap
Nyamko Sabuni påpekar att svenska värderingar ska gälla även i Rosengård. När hon samtidigt förklarar radikaliseringen med utanförskap ger hon det en kulturell gräns: den som inte är svensk är utanför.
För ett drygt år sedan fick Försvarshögskolan i uppdrag att kartlägga fundamentalistisk radikalisering i Sverige. Uppdraget omformulerades sedan till att utföra en mer specifik fallstudie av situationen i Malmöstadsdelen Rosengård, med avseende på radikala muslimska gruppers inflytande och rekrytering i området.
Rapporten Hot mot demokrati och värdegrund tecknar en bild av hur radikaliseringen ökat de senaste åren, men har svårt att redogöra för vilka konkreta uttryck fenomenet tar sig eller hur det kan mätas.
Författarna manar till försiktighet vid tolkningen av resultaten och förespråkar mer forskning. Integrations- och demokratiminister Nyamko Sabuni är däremot mer generaliserande i sina slutsatser.
– Bakgrunden är att vi anade att det fördjupade utanförskapet kunde vara grogrund för radikalisering, sade hon då rapporten presenterades.
Det utanförskap som ministern lastar för den radikalisering rapporten beskriver är en central pusselbit i alliansens berättelse om samhället, även om dess innebörd förblir diffus. Från att ursprungligen ha fått beteckna det destruktiva alternativet till arbetslinjen – något politiskt värdeneutralt som det låg i allas gemensamma intresse att bekämpa – har begreppet allt oftare kommit att användas i integrationspolitiska sammanhang. Exempelvis vad gäller skärpta krav på deltagare i SFI-undervisning samt försörjningskrav vid anhöriginvandring.
Vad gäller arbetsmarknaden har utanförskapsbegreppet kritiserats från vänster och utpekats som ett borgerligt försök att släta över konflikter i samhället – det finns ingen motsättning mellan arbete och kapital, utan bara olyckliga omständigheter som gjort att vissa i det samhälleliga kollektivet hamnat utanför.
Inom integrationspolitiken har där-emot utanförskapsbegreppet getts en dimension av ”vi och dem”. När en moderat arbetsgrupp föreslog så kallade svenskkontrakt som en åtgärd mot utanförskap poängterades särskilt att detta skulle slå fast vilken syn nyanlända har att rätta sig efter i ett antal värderingsfrågor.
Samma väg valde Nyamko Sabuni att gå då hon kommenterade rapportens resultat.
– Svenska lagar, rättigheter och jämställdhet ska gälla alla, även boende i Rosengård.
Att svensk lag gäller på svenskt territorium är i sig inget kontroversiellt påpekande. Också vad gäller jämställdhet finns lagstiftning, men i betydligt högre utsträckning än juridik har jämställdhetsfrågor att göra med värderingar.
Sannolikt finns en bred opinion som stöder jämställdhetsfrämjande insatser, men när ministern med ansvar för integration och demokrati sätter likhetstecken mellan andra värderingar än de som majoritetssamhället uppfattar som svenska och utanförskap ger hon också begreppet en tydlig kulturell avgränsning: den som inte är svensk är utanför.
