Ropa gör rum för konst | Stockholms Fria
Stockholms Fria

Ropa gör rum för konst

Feministiskt, ickekommersiellt och konstnärsdrivet. Nystartade Ropa vid Telefonplan är ett projektrum där samtidskonsten får vara onödig och onyttig. Och inte till salu.

Nyligen öppnade Ropa är inte ett galleri, det är ett projektrum för samtidskonst. Under de sista hektiska förberedelserna som föregår premiärvernissagen – Emma Lina-Ericsons musikperformance Concordia – förklarar Mikaela Krestesen, Daniela Auerbach och Lovisa Henoch skillnaden.

– Att inte definiera det som ett galleri öppnar upp konsten, säger Mikaela Krestesen. På gallerier finns alltid en kommersiell medvetenhet. Eftersom vi inte vill ha det kan vi visa den typ av konst som inte får rum på gallerier. Performance är exempelvis en stor konstform utan egen plattform.

– Här kommer vi också att jobba med hela processen och ställa ut verk som fortfarande är i produktion. På ett galleri ser du bara slutprodukten, säger Daniela Auerbach.

Ickekommersiella är Ropakollektivet dock bara för egen del. Målet är att ge de konstnärer som medverkar i projektet så hög ersättning som möjligt. Utan att sälja. Den till synes besvärliga ekvationen ska lösas genom att en finansieringsform vars rötter sträcker sig till antiken tas till heders – Ropa söker mecenater. Forna seklers givarstruktur har dock moderniserats och getts en delvis politisk prägel. Om en ensam givare tidigare bistod en utvald konstnär ekonomiskt i utbyte mot status vill Ropa demokratisera mecenatskapets relationer, donationer ska bygga på frivillighet och fördelas jämnt över medverkande konstnärer. Men givetvis skulle en handfull mer benägna givare ge den verksamhet som nu tar sina första steg välbehövlig stadga.

– Drömmen är en gammal bankdirektör som vill dela med sig av bonuspengar, men man kan välja vad man vill ge, ler Mikaela Krestesen.

Samtidigt är idén kring mecenatskapet också ett inlägg i en pågående debatt om konsten egentligen ska finansieras, aktualiserad av såväl en kommande marknadsorienterad kulturproposition som skattebetalarvrede över att statliga resurser går till konstnärer som simulerar psykisk sjukdom.

– På sätt och vis kan man säga att det här är en medelväg när det inte finns pengar till kultur, säger Lovisa Henoch.

Därmed inte sagt att Ropa per definition är emot att söka finansiering från vare sig det offentliga eller det privata.

– Vi har försökt men fått nej, säger Lovisa Henoch. Det här var egentligen plan b, men vårt uppdrag är att få in pengar till konstnärerna.

– Men ideologin kommer av erfarenheten, säger Daniela Auerbach. Nu har vi gjort den här resan och detta är en reaktion på hur det fungerar.

Ropa har också en uttalat feministisk profil. Det ska inte ta sig uttryck enbart i en majoritet kvinnliga utställare, Ropa har också ambitionen att utgöra navet i ett nätverk. Anledningen är gemensamma erfarenheter. De drivande bakom Ropa har läst på Konstfack tillsammans och vet att det kan vara ganska svårt att diskutera en problematik om den rådande uppfattningen är att den inte existerar.

– Det känns som att man på Konstfack tror att man redan kan detta, att man inte behöver jobba mer med jämställdhet. Så är det inte riktigt, säger Lovisa Henoch.

– Men det här är nu, fyller Daniela Auerbach i. Om samhället ser annorlunda ut om fem år kanske vi inte behöver arbeta så här.

Ropa ligger på Pingstvägen 5, T-Telefonplan. Närmast på programmet står teckningar och animationer av Aleksandra Kucharska (från 26/2).

Rekommenderade artiklar

Dansbanekultur i Plattans skugga

Darya och Månskensorkestern förvandlade i onsdags Brunkebergstorg till en äkta finsk dansbana och bjöd sannolikt på Kulturfestivalens höjdpunkt.

Bygger högkvarter för queerrörelsen

I en källare på Södermalm rustas som bäst för vad arrangörerna hoppas ska bli navet i Stockholms ickenormtiva kulturliv. Varje rörelse behöver en bas att operera från. I slutet av augusti får den queerfeministiska sin när Högkvarteret öppnar.

Ministermöte stänger Moderna

Från den sista augusti till den 7 september håller Moderna museet och Arkitekturmuseet stängt. För allmänheten. EU:s utrikesministrar har lånat institutionerna för att under informella omständigheter kombinera kulturupplevelser med världspolitik.

Skrämmande brutalitet och besynnerlig berättelse

Jag hade sett fram emot den svenska premiären av Johnny Mad Dog. Med en rollbesättning av tidigare barnsoldater och producenten Mathieu Kassovitz – mannen bakom lysande Medan vi faller – vid sin sida ville den enligt egen utsago sanningssökande regissören Jean-Stéphane Sauvaire skildra det liberiska inbördeskrigets vansinne och den dynamik som förvandlar manipulerade barn till ursinniga mördare.

Träder över flummighetsgränsen

Första gången jag hörde Göteborgsbandet Kultiration var i samband med att gruppens andra album, Grogrund, släpptes 2005. Fördomar kan fungera som ett effektivt hörselskydd, men den genretypiska andligheten till trots var jag snabbt tvungen att kapitulera. Marcus Berg sjöng om att tåga ut ur Babylon och om att odla jorden som om han trodde på vartenda ord, som om han bodde i en värld där varken trådlöst internet eller iphones existerade. Och vem uppskattar inte en god saga?

Fria.Nu

© 2019 Stockholms Fria