Hamburgerjätten McDonalds historia i Sverige börjar med entreprenören Paul Lederhausen. Denne levererade utrustning till gatukök och livsmedelshallar då han vid ett besök i USA kom i kontakt med kedjan, imponerades av professionalismen i konceptet och beslöt att ta med det hem. 1973 invigdes landets första McDonalds med att företagsclownen Ronald ledde en blåsorkester genom staden till lokalen på Kungsgatan. Två år senare hade McDonalds fem restauranger i Stockholm.

– Det var här vi startade och fick bra fotfäste, säger Claes Eliasson, presschef på McDonalds. Man kan säga att det var här kärleksrelationen mellan McDonalds och svenska folket började.

I dag har företaget 62 restauranger i Storstockholm, varav 16 i innerstaden. Närbesläktade konceptet Burger king kom till Sverige och Malmö 1976 och har i dag 16 lokaler i Storstockholm.

Claes Eliasson tror att framgången beror på att McDonalds ”demokratiserat restaurangbesöket” och tilltalar en bred målgrupp.

Förra året öppnades två nya serveringställen i Stockholm, men företaget ska nu koncentrera sina etableringssträvanden till andra delar av landet.

– Nu känns det ganska trångt, men dyker rätt läge upp och vi känner att det är en bra möjlighet för oss att öppna så gör vi det om vi kan ro hem kalkylen, säger Claes Eliasson.

För norska Reitan, som sedan 1997 äger franchiserättigheterna till 7-eleven och Pressbyrån, är dock nyetableringar fortfarande högsta prioritet. Etableringstakten har varit kraftig de senaste åren, och företaget finns i dag representerat på 127 platser i Stockholms innerstad och på ytterligare ett 50-tal platser i kranskommunerna. Inom de närmaste fyra åren är ambitionen att öppna ytterligare 100 nya butiker i huvudstaden.

– Vår norska ägare har en vision om att man ska kliva ur den ena butiken och se den andra, säger Per Blomberg, etableringschef i Stockholm. Det kanske inte är möjligt överallt, men vi ska kunna synas ganska tätt där det finns höga flöden. Det finns ganska mycket kvar att göra i Stockholm innan vi är färdigvuxna.

Martin Sköld är adjungerad professor på Handelshögskolan och forskar i synergieffekter. Han är inte förvånad över franchisekedjornas framgångar.

– McDonalds är ju samma operation överallt så det är klart att de får stordriftsfördelar av att kunna multiplicera sättet att driva verksamhet. Detsamma borde gälla 7-eleven. De har ett specialiserat men också standardiserat koncept, de kan multiplicera det effektivt på de ställen de vill etablera en ny butik. Man har brutit upp varenda beståndsdel i verksamheten och optimerat den för att ge stöd åt en övergripande plan.

Vilken inverkan franchisekedjornas expansion har haft på det befintliga näringslivet är svårt att svara på. Tom Petersson är docent i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och leder ett forskningsprojekt om näringslivets utveckling i Stockholm. Han menar att det ligger nära till hands att tro att expansionen skett på bekostnad av lokala kioskinnehavare eller korvförsäljare men att detta är svårt att belägga.

– Rent intuitivt känner man att det är så det är, men det är svårt att fastställa några vetenskapligt hållbara orsakssamband. En anledning att det inte har studerats särskilt mycket är att det är väldigt svårt, då måste man prata med varje enskild näringsidkare om orsaken till att de gått omkull.

När det gäller livsmedelshandeln går detta däremot att belägga. I Stockholm domineras branschen i dag helt av starka kedjor, säger Kalle Westberg, analytiker på Tillväxtverket, tidigare Nutek.

– Man vet att när det gäller livsmedelsbutiker är det så det går till, att de stora kedjorna slår ut de små handlarna. Om man kollar på dagligvaruhandeln kan man se statistiskt att lokalytan ökar men antalet butiker minskar. Det betyder att man satsar på större butiksanläggningar, det är en sådan trend.

Thomas Eulau är Stockholmschef på branschorganisationen Svensk handel. Han menar att kedjornas expansion kräver att enskilda näringsidkare som vill överleva specialiserar sig.

– I den tuffa konkurrens som nu råder, inte minst i den lågkonjunktur vi nu upplever, gäller för en liten aktör att specialisera sig. Hur man än vänder på det kör de stora kedjorna ofta med stora serier. Det gäller för de mindre butikerna, som ofta är mycket flexibla, att nischa in sig.

Samtidigt tror han att köpcentrumens expansion kan erbjuda en fristad för småföretag. Genomströmningen av människor ger små aktörer ett stort kundunderlag, medan småbutikerna i sin tur lockar nya målgrupper till de större.

– Många av de stora kedjebutikerna ser ofta likadana ut i vilket köpcentrum de än är och då gäller det för ett köpcentrum att profilera sig utåt för att så att säga sticka ut. Just för att den lilla butiken finns på ett speciellt ställe åker man dit, därför har de ett värde för alla aktörer i köpcentrumet. Även om jag inte åker dit för den stora kedjan, eftersom jag finner denna butik även i andra köpcentra, så handlar jag ju även där när jag ändå är på plats.