Den offentliga utredningen om integritetsskydd i arbetslivet tillsattes av den förra regeringen, men den nuvarande har inte förändrat dess direktiv. Bakgrunden till utredningen är bland annat att ny teknologi, som digital passeringskontroll, väsentligt ökat arbetsköparens möjligheter att övervaka arbetstagarna.

– Om man drar ett inpasseringskort när man kommer till jobbet och det går att hänföra det till en arbetstagare så är det en personuppgiftsbehandling, sade utredaren Catherine Lilja Hansson på tisdagens presskonferens.

Hon menar att personuppgiftslagen, pul, i hög utsträckning är tillämplig vad gäller digital lagring av denna typ av uppgifter, men att kunskapen om lagen är begränsad hos arbetsmarknadens parter. Arbetsköparna föreslås därför beläggas med skyldighet att förhandla om dessa frågor då kollektivavtal ska tecknas.

I pul föreslås enbart mindre förändringar. Bland annat att ett sakligt skäl måste föreligga om arbetsköparen ska få lagra personuppgifter. I dag räcker det, förutsatt att lagens grundläggande rekvisit är uppfyllda, med att arbetstagaren ger sitt samtycke.

– Vi tycker att en arbetssökande eller en arbetstagande är i en sådan beroendeställning att det är tveksamt om det här samtycket faktiskt är ett riktigt samtycke, sade Catherine Lilja Hansson.

Mellan 2003–2008 ökade antalet begärda registerutdrag från 40 000 till 115 000. Utredningen misstänker att ökningen beror på att arbetssökande begär ut dessa på uppmaning från arbetsköpare, och föreslår ett generellt förbud mot detta.

Vid anställningar inom barnvård och grundskola har arbetsköpare rätt att begära utdrag, men även här föreslås en uppstramning. Arbetsköparen ska bara få begära in utdrag för den som ska erbjudas jobbet, inte som i dag för alla som söker.

De myndigheter, som polis och domstolar, som har direkt åtkomst till belastningsregistret ska även fortsättningsvis få genomföra kontroller.

– Det vi vill komma åt är att det är en prövning. Att det är politiker som fattar de här besluten om när det ska kontrolleras, inte en arbetsgivare.

Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt näringsliv, är kritisk och förutspår fler tvister i Arbetsdomstolen om kontrollåtgärder blir en avtalsfråga.

– Det är ett väldigt svårtolkat och vidsträckt lagförslag som möjliggör att varenda kontrollåtgärd som arbetsgivaren vidtar kan prövas i förhandlingar.

Han är också negativ till att arbetsköparens möjlighet att ta del av arbetssökandes belastningshistorik stryps.

– Det är i princip ett totaltförbud. Det är riktigt att antalet fall när arbetsgivare ber arbetssökande om registerutdrag har ökat, men av detta menar jag att man inte kan dra slutsatsen att det är ett missbruk.

Där intar Sofie Rehnström, jurist på LO:s arbetslivsenhet, en motsatt position. Dock hade hon velat se att reglerna för personuppgiftshantering skärpts ytterligare.

– Det är bra att man förbjuder arbetsgivaren att begära utdrag ur kriminalregistret, det har varit ganska utbrett. Sedan är det bra att man tagit bort samtycket ur pul-hanteringen. Men när det gäller de generella övervakningsåtgärder som arbetsgivare kan vidta, som loggning vid ut- och ingång, tycker vi att man borde stärkt skyddet istället för att kodifiera det svaga skydd som redan finns.