Den 1 juli tar Sverige över rollen som ordförandeland i EU. Rent praktiskt innebär det att Sverige förväntas leda drygt 3 000 möten på olika nivåer, varav ett drygt hundratal kommer att äga rum på svensk mark. Ordförandeskapets karaktär är dock långt mer än administrativ, och rent politiskt innebär det att Sverige under ett halvårs tid kommer att ansvara för unionens politiska dagordning.

På tisdagen informerade Fredrik Reinfeldt (M) riksdagen om vilka frågor regeringen avser driva. Statsministern påpekade att ordförandeskapet kan komma att påverkas av yttre tilldragelser – så som Tjeckiens ordförandeskap tvingades hantera Israels invasion av Gaza – liksom av om Lissabonfördraget träder i kraft – då fler politikområden blir överstatliga.

I övrigt var de frågor statsminister pekade ut som prioriterade, som väntat, krisen och klimatet.

– Det handlar om att vi tillsammans måste hantera finanskrisen och möta den stigande arbetslöshet som nu drabbar hela Europa. Det handlar om att vi tillsammans måste göra vårt och samla världen för att möta klimatförändringarna. Dessa två prioriteringar kommer också att dominera vårt ordförandeskap, sade Fredrik Reinfeldt.

Oppositionen ansåg att regeringens program var väl ambitiöst, och påpekade att frågor som rör löntagares rättigheter lyste med sin frånvaro.

– Därför vill jag veta om regeringen planerar att lyfta frågan om kollektivavtal och rätten till fackliga stridsåtgärder under ordförandeskapet, sade socialdemokratiska riksdagsledamoten Susanne Eberstein.

Statsministern svarade inte direkt på frågan, utan förklarade istället att regeringens fokus ligger på att skapa arbetstillfällen.

– Det kommer att domineras mycket av klimatfrågor och finanskris, och finanskrisen relaterar mycket till jobb. Det är väl så viktigt att vara fokuserade på att nå framgång i dessa våra huvudfrågor.