Fria Tidningen

Ny definition fångar fler hatbrott

Antalet brott med hatmotiv ökar stort från 2007 till 2008, enligt ny statistik från Brottsförebyggande rådet. Bakgrunden är nya rutiner för polisen och en utvidgad definition som ska täcka in fler diskriminerade grupper.

2007 identifierades drygt 3 500 av det totala antalet anmälningar till polisen som hatbrott. När Brottsförebyggande rådet, Brå, nu presenterar sin statistik för fjolåret är motsvarande siffra knappt 5 900. Siffrorna låter sig dock inte jämföras hur som helst, påpekar myndigheten. Ökningen beror dels på kompetenssatsningar och nya rutiner hos polisen – bland annat finns sedan förra året ett nytt fält i polisens digitala anmälningsformulär som kryssas i om hatmotiv misstänks – samt att Brå utökat sin definition av vad som räknas som hatbrott. Den nya definitionen inkluderar bland annat hatbrott mot personer av kristen religion.

– Vi har väl resonerat att definitionen ska närma sig lagstiftningen som utgår från att alla kränkningar ska räknas, säger Anna Molarin, utredare på Brå. Sedan vill vi gå åt ett håll där alla människors lika värde blir tydligt, oavsett om man utsätts för att man är svensk eller jude ska det räknas som hatbrott.

Den vanligaste typen av hatbrott, dubbelt så vanliga som våldsbrott, är så kallade vardagsbrott som olaga hot eller ofredande. Det absolut vanligaste motivet till hatbrott är rasistiskt eller främlingsfientligt.

Hatbrott med olika motiv begås enligt Brå på olika platser. För antiromska hatbrott var den vanligaste brottsplatsen en butik, medan motsvarande för hatbrott med kopplingar till nazism var en skola.

– Det kan vara allt från att det klottras nationalsocialistiskt klotter, att man ritar ett hakkors eller skriver något, till exempelvis flygbladsutdelningar, säger Anna Molarin.

Fakta: 

Motiv till hatbrott 2008:

• 72 procent eller 4 224 hatbrott bedömdes ha främlingsfientliga/rasistiska motiv

• 18 procent eller 1 055 hade homofobiska, bifobiska och heterofobiska motiv

• 10 procent eller 602 hade antireligiösa motiv

• 0,2 procent eller 14 hade transfobiska motiv

Källa: Brå

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ett regnigt Stockholm för ett fritt Iran

På dagen tio år efter att studentprotesterna i Iran 1999 slogs ner öser regnet över Stockholm. Det hindrade dock inte hundratals från att samlas utanför riksdagen – för att minnas och stödja dagens iranska demokratirörelse.

Tolkhjälpen räcker inte till

25-åriga Katarina Garamvölgyi behöver hjälp med tolkning för att klara både kontakten med myndigheter och vanliga vardagsbestyr. Men landstingets Taltjänst kan bara erbjuda knappt hälften av den hjälp hon behöver. Tolkkapaciteten räcker inte.

Striden på Lagena är inte över

Efter att arbetsköparen stämde de vilt strejkande anställda till Arbetsdomstolen gick lagerarbetarna tillbaka till jobbet. Men konflikten är långt ifrån över, menar Patrik Olofsson, tidigare ordförande i arbetsplatsens fackklubb.

Papperslösa Stockholm hoppar av fackligt samarbete

Med Fackligt center för papperslösa skulle arbetarrörelsen slutligen ta tag i den svåra frågan om den papperslösa arbetskraftens roll. Men redan efter ett knappt år lämnar nu Papperslösa Stockholm sina platser i styrelsen.

Polisen frias för Saleminsats

Polisen frias från misstankar om misshandel och tjänstefel i samband med en kritiserad insats mot antirasister i Salem förra året. Enligt vice chefsåklagare Kay Engfeldt har polisen fattat ”objektivt felaktiga beslut”, men brott kan ej styrkas.

© 2026 Stockholms Fria