Uppsalaforskare ser ljus framtid för solvärme
Solvärmesystem är i dag både välutvecklade och kostnadseffektiva, men är fortfarande främst en angelägenhet för de tekniskt bevandrade eller särskilt miljömedvetna. Efter att ha frågat sig varför tror Uppsalaforskaren Magdalena Lundh på en ljus framtid för solvärme, förutsatt att lösningarna blir mer konsumenttillvända.
I Sverige utvinner i dag 1,7 av hundra hushåll energi från solen. Det är ungefär i fas med andra europeiska länder, men en bra bit efter Österrike som till följd av riktade satsningar har flest solfångare per capita i världen.
Uppsalaforskaren Magdalena Lundh, som nyligen disputerat på en avhandling i ämnet, tror dock att solvärme har potential att växa stort. Men då krävs att de aktörer som står för tillverkning och försäljning av solpaneler blir mer konsumentorienterade.
– Tekniken har funnits sedan 1970-talet och i dag har vi bra system, men frågan är varför då inte installera fler? Man kan inte bara titta på tekniken utan måste också se vad en vanlig konsument vill ha, annars kommer vi inte att nå en högre användning, säger hon.
Ett exempel på till synes banala åtgärder som kan få stora effekter är design. Såväl solpaneler som de vattentankar som lagrar värmen de genererar ger i dag oftast ett industriellt, kantigt, intryck. Ett företag som Magdalena Lundh varit i kontakt med vittnar dock om att försäljningen av en viss vattentank sköt i höjden så snart de rundat modellens hörn hade rundats.
– Att man inte bara har en stor ful tank utan en designad snygg lösning påverkar jättemycket. Det är samma sak med solfångare. Det kan se ganska fult ut men man kan hitta snygga lösningar som kanske är integrerade i takkonstruktionen.
Magdalena Lundh pekar på att det finns en del seglivade föreställningar som gör att steget till att satsa på solvärme i den egna bostaden blir längre. Något hon menar härrör från det faktum att aktörerna i branschen, delvis på grund av att den ännu är liten, inte lyckats kommunicera den utveckling som skett till konsumenterna.
– Företagen är små och har inte råd att marknadsföra sig. Det får konsekvensen att konsumenterna inte känner till solvärme, samtidigt som det haft ett rykte om sig att vara komplicerat. Att det är mest miljöfantaster som installerar och att det inte är för vem som helst.
Samtidigt kan även tekniken utvecklas till att bli mer konsumentvänlig. Enbart solvärme är sällan tillräckligt för att värma en bostad och måste således kombineras med ett annat värmesystem, vilket för många konsumenter innebär avskräckande tekniskt krångel. Att utveckla och erbjuda kompletta värmesystem som fungerar optimalt tillsammans tror Magdalena Lundh är ett sätt att göra solvärmen mer lättillgänglig.
Ett annat skulle kunna vara att förbättra lagringsmöjligheterna. Ett normal-stort solvärmesystem täcker i dag omkring 25 procent av värmebehovet för ett enfamiljshus. Om denna andel kunde ökas, skulle investeringskostnaderna återbetala sig snabbare. Och framtiden för solvärme skulle se lite ljusare ut.
– Om man kom upp i 50 procent, vilket är rimligt i en villa med stor tank, tror jag att solvärmesystemens attraktionskraft skulle kunna öka, säger Magdalena Lundh.
Solvärme:
• Solvärme är det minst miljöpåverkande uppvärmningsalternativet eftersom det i princip inte ger några utsläpp alls. Dock måste det kombineras med ett annat värmesystem.
• Ett normalstort solvärmesystem om 4-6 kvadratmeter solpaneler minskar behovet av köpt energi med 2 000-2 500 kilowattimmar per år.
• Solvärmen kan svara för huvuddelen av värme- och varmvattenbehovet under 4-6 månader i en normalvilla i södra Sverige och under en något kortare period i norra Sverige.
• När investeringskostnaden är betald är solvärmen i princip gratis eftersom driftkostnaderna för solvärmeanläggningar är låga.
Källa Energimyndigheten
