Socialbidragshandläggarna i Uppsala kommun har bråda dagar. Allt fler söker ekonomiskt bistånd, och störst är trycket på handläggarna som jobbar med nymottagning.

– Vi tror att hösten kommer att medföra en fortsatt ökning och känner oss lite osäkra på om vi kommer klara av att trycket med befintlig personal. I varje fall kommer vi att få göra omfördelningar av personal, säger Lennart Andersson, verksamhetschef på kommunen med ansvar för försörjningsstöd.

Att söktrycket förväntas öka ytterligare beror dels på att lågkonjunkturen fortsätter att slå mot grupper som har svag anknytning till arbetsmarknaden, som ungdomar och människor som nyligen kommit till Sverige. Men också på utförsäkring till följd av de hårdare reglerna för sjukersättning.

– Framför allt är vi oroliga över att det sker en övervältring från statligt försörjningsstöd till det kommunala eftersom färre kan få sjukersättning och färre är med i a-kassan, säger Lennart Andersson.

För 2009 beräknas socialbidragsverksamheten gå med ett underskott på 40 miljoner kronor. Det ligger enligt Lennart Andersson i linje med de prognoser över behovet som gjordes inför att budgeten lades, och han är kritisk till att det från politiskt håll inte tillfördes mer resurser.

– Det är ingen överraskning att man inte klarar budgeten i år. Jag tycker att det är märkligt att man på den politiska nivån inte ger tillräckligt med medel. Jag tycker att det handlar om en medveten underbudgetering, och det är jag förvånad över.

Frågor om försörjningsstöd ligger på utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens bord. Vänsterpartistiska ledamoten Sonia Soria-Galvarro delar uppfattningen att budgeten är snålt tilltagen.

– Vi har alltid tyckt att man måste vara förberedd på lågkonjunkturen och de arbetsmarknadsåtgärder som regeringen vidtagit. Alliansen försöker hela tiden få siffrorna för socialbidrag att gå ner, men frågan är hur man ska göra det. Det här beror på konjunkturen, och man måste ta det här ansvaret.

Nämndens andre vice ordförande, Ulrik Wärnsberg (S), ser en risk för att resursbristen ska leda till att biståndshandläggarna tvingas hantera fler ärenden på kortare tid, med sämre bedömningar som följd.

– Det blir ett ökat tryck på organisationen och de kommer att utsättas för större arbetspress. När belastningen för personalen ökar kan det av tidsskäl bli mindre bra bedömningar, den risken finns. Riktlinjerna för biståndsbedömning finns det ännu inga idéer om att ändra på, och det är ju de som ska vara avgörande. Men det som behövs är ju, mer resurser för att göra bra bedömningar. Det här är ändå myndighets-utövning, och det är inte vilka beslut som helst man fattar.

Nämndens budget fastställs årligen av kommunfullmäktige. Inför nästa år har ytterligare medel skjutits till för att täcka de ökade kostnaderna. Tillskottet är dock inte tillräckligt för att möta kostnads- ökningen, enligt Ulrik Wärnsberg.

– När budgeten för 2010 fastställdes plussade man på 30 miljoner, men det är otillräckligt ändå. Generellt kan man säga att den budget vi har fått från fullmäktige har varit otillräcklig i flera år. Vi reserverade oss i nämnden inför budgettilldelningen, men vi som opposition har inte möjlighet att styra över det.

Även nämndens borgerliga majoritet är dock missnöjd med hur systemet fungerar.

– Nämnderna i Uppsala får sina pengar från kommunfullmäktige som tar fram vad varje verksamhet bör kosta, säger ordföranden Mohamad Hassan (FP). Under lång tid har kommunfullmäktige givit nämnden mindre resurser än vad social- bidragen kostar. Det har vi påpekat flera gånger och under flera år har vi tagit pengar från andra verksamheter för att täcka underskottet.

Även i år har nämnden att försöka hålla sin budget i balans. Hälften av underskottet som försörjningsstödet orsakar ska täckas genom omfördelningar, som enligt Mohamad Hassan inte ska påverka kvaliteten på andra verksamheter. Var de resterande 20 miljoner kronorna ska komma ifrån är ännu inte löst.

Helst vill han dock se ett helt annat system för finansieringen av försörjnings-stödet.

– En del kommuner har de här kostnaderna för försörjningsstöd på kommun- styrelsens bord så att underskott och överskott regleras oberoende av andra verksamheter.

Men Lennart Hedberg (M), kommun- styrelsens ordförande, försvarar den nuvarande ordningen, som han menar skapar incitament att ta ett politiskt helhetsgrepp.

– Vi har prövat lite olika modeller just för sådana här saker som inte är alltid så påverkbara, som kostnaden för snöröjning, som kan variera från år till år. Kostnaden för försörjningsstöd kan också variera från år till år, men jag tycker att det finns en stark logik i den ordning vi har nu, att vi har fört ihop arbetsmarknadspengar, vuxenutbildning och försörjningsstöd i samma nämnd. Det gör att det ligger i nämndens intresse att försöka få människor i arbete för att få ett rikare liv, på ett annat sätt än om du har en nämnd som bara har som uppgift att dela ut försörjningsstöd. Det är ett led i att bryta utanförskapet.