2007 tecknade Uppsala kommun avtal med Migrationsverket om att årligen ta emot 542 flyktingar. Det antalet har kommunen dock hittills aldrig varit i närheten av. Samma år som avtalet tecknades tog Uppsala emot 247 flyktingar. Förra året var motsvarande siffra 330, och fram till utgången av augusti i år har kommunen tagit emot 148 flyktingar.

Gun Eldståhl, chef för introduktionsenheten på kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad, UAK, har inga problem med att svara på varför kommunen inte tar emot fler.

– Bostadssituationen. Helt enkelt bara så, vi har inte bostäder att erbjuda. När kommunerna tecknar avtal med Migrationsverket är tanken att de ska kunna planera för boendet. Man ska veta att det går att erbjuda lägenheter för dem som omfattas av avtalet, flyktingar och deras anhöriga, men bostadssituationen är sådan att det inte finns några lägenheter.

Med få befintliga lägenheter att arbeta med har kommunen valt att ge vissa flyktingar förtur. Exempelvis bereds sällan plats åt någon som redan har boende på en flyktingförläggning.

– Vad vi gör är att vi ställer personer i kö. Vi prioriterar barnfamiljer och funktionshindrade, säger Gun Eldståhl.

På UAK:s boendeenhet stämmer enhetschef Gun Öhrnell Johansson in i analysen. Det som saknas är lediga lägenheter. Mer specifikt lediga lägenheter i allmännyttan.

– Det är helt enkelt läget på bostadsmarknaden. Det är extremt i Uppsala, man behöver en lång kötid för att få en lägenhet i allmännyttan. Det finns mindre hyresvärdar som jag tror har mer flexibla kösystem, men jag tror ändå inte att den här målgruppen skulle vara betjänta av dem.

I onsdags biföll kommunstyrelsen en motion från Vänsterpartiet om att arbeta för att leva upp till avtalet med Migrationsverket. En motion som innebär att de hittills tidsbestämda avtalen med Migrationsverket fortsättningsvis ska löpa tills vidare, och att UAK får i uppdrag att ta fram en plan för hur fler bostäder kan göras tillgängliga för flyktingar.

Kommunalrådet Ilona Szatmari Waldau (V) skulle gärna se att kommunen ställde hårdare krav på privata fastighetsvärdar.

– Vi ställde de kraven när vi hade majoritet men det togs bort av de borgerliga, de ville istället komma fram till det genom frivilliga överenskommelser. Men vi menar att man kan säga att en förutsättning för att vi exempelvis ska bevilja bygglov är att de privata värdarna förbinder sig att upplåta en viss procent av sina lägenheter.

Men för att nå en långsiktig lösning på problemet tror hon att det krävs satsningar på nya allmännyttiga hyresrätter.

– I dag är det hela tiden en dragkamp mellan prioriterade grupper, det finns för få lägenheter och för många som behöver dem. Ett sätt att komma åt det här är att bygga mera hyresrätter, men jag är rädd för att det kommer att behövas val och en ny majoritet för ett ökat byggande.

Mohamad Hassan (FP), ordförande i utbildnings och arbetsmarknadsnämnden, pekar på att flera privata värdar ställt sig positiva till att tillhandahålla hyresrätter. Något annat nämnden tittar på är möjligheten att öka genomströmningen i de bostadsrätter kommunen äger, om flyktingar som bor i dem har hunnit etablera sig tillräckligt för att flytta vidare och ge plats åt nyanlända.

Men han instämmer i att problemet bottnar i för få hyresrätter, även om han inte håller med om att detta är något som kan skyllas på de borgerliga.

– Utifrån ett bostadssocialt perspektiv tycker jag att vi behöver ha flera hyresrätter och då främst i icke segregerade områden, som i Lindhagen där det är mycket bostadsrätter och där Uppsalahem ska bygga.

– Men det här är inte ett problem som finns bara i Uppsala, utan även i Malmö och Södertälje där de röda styr. Det är inte så att de bara kunde bygga nya hyresrätter över en natt om de satt vid makten.