Fem miljoner kronor per år i tio års tid. Så mycket pengar får Uppsala universitet av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Fas, för att inrätta ett nytt centrum för arbetslivsforskning. Centrumet är ett av tre som beviljats denna finansiering. Och enligt Bertil Holmlund, professor i nationalekonomi, är forskningsanslaget att betrakta som ett stort erkännande.

– Ja, det får man säga. Det är hård konkurrens om anslag så det är kul att komma väl ut.

Centrumet i Uppsala kommer i första hand att inkludera forskare inom nationalekonomi, sociologi och arbetsrätt. Dessa ska koncentrera sig på tre övergripande områden: hur arbetsmarknaden påverkas av Sveriges EU-medlemskap, arbetslöshets- och socialförsäkringssystem samt inkomster, utbildning och ojämlikhet. Bakom valet av teman ligger en önskan att förstå hur den svenska välfärdsmodellen påverkas av globaliseringen.

– Det finns ju ibland en föreställning om att välfärdsstatens fördelningsmekanismer i form av utjämnade löner och utjämnande skatter är svåra att upprätthålla i en global ekonomi där osäkerheten ökar och det ställs högre krav på rörlighet, säger Bertil Holmlund.

Det är en hypotes man kan argumentera för, men det finns också rimliga argument som tyder på att utvecklade välfärdssystem kan underlätta strukturomvandling genom att skapa mindre motstånd mot förändringar.

Mycket tyder dock på att den ekonomiska globaliseringen ökar löneskillnaderna inom länder och därmed ställer arbetsmarknadspolitiken inför nya utmaningar.

– Enligt hittillsvarande forskning, baserad på USA, tyder det mesta på att utrikeshandeln har bidragit till ökade löneskillnader. Konkurrens från låglöneländer har pressat tillbaka lönerna för lågavlönade inom landet.

Den 30 juni 2007 lades Arbetslivsinstitutet, dittills centrum för svensk arbetslivsforskning, ner enligt beslut från den borgerliga regeringen. Flera forskare som verkade vid institutet har vittnat om förlorade år mellan nedläggningen och det att nya kunskapsmiljöer kunnat etableras på universitet och högskolor.

Bertil Holmlund menar att den satsning Fas nu genomför syftar till att ersätta vad som då gick förlorat inom arbetslivsforskningen, även om det centrum som inrättas i Uppsala i första hand kommer att fokusera på det något snävare fältet arbetsmarknadsfrågor.

– Den här satsningen är väl ett sätt att kompensera för det bortfall som ägt rum. Arbetslivsforskning är ett ganska vitt begrepp och det som vi är mest involverade i är arbetsmarknadsforskning, men det här centrat är tänkt att vara bredare än arbetsmarknaden och även inkludera arbetsrätt. Så vi hoppas kunna ge bidrag inom hela arbetslivsområdet.

Erland Hjelmquist, huvudsekreterare på Fas, berättar att Uppsala universitets ansökan stod sig väl i konkurrensen.

– Det var en väldigt bra ansökan med fokus på ekonomiska frågor som fick väldigt goda vitsord av de internationella utvärderarna. Den var en av de tre främsta helt enkelt.

Liksom i fallet med de övriga två centrum som inrättas - vid Stockholms universitet och Högskolan i Gävle - bedömdes den inte utifrån forskningsinriktning utan enbart utifrån kvalitet.

– Det var ett väldigt lyckat utfall med god spridning över arbetslivsforskningens olika områden. Vi fick med de ekonomiska frågorna i Uppsala, de psykosociala i Stockholm och belastningsforskningen i Gävle. Detta var inte styrt, vare sig utifrån forskningsområde eller geografi, men vi är väldigt glada att det blev så.