Våren 2007 fattade
Migrationsdomstolen ett uppmärksammat och hårt kritiserat praxisbeslut angående
Irak. Enligt den tolkning domstolen gjorde pågick ingen inre väpnad konflikt i
landet, vilket fick till följd att det allmänna säkerhetsläget i Irak inte
utgjorde grund för asyl. Flyktingar var därför tvungna att anföra andra
asylskäl, som exempelvis hot riktade direkt mot den egna personen.

Men i en ny prejudicerande
dom ändrar Migrationsöverdomstolen den praxis som ska ligga till grund för
framtida asylprövningar. Tre flyktingar från Somalias huvudstad Mogadishu får
permanent uppehållstillstånd sedan domstolen kommit fram till att inre väpnad
konflikt råder i området.

På pappret är den nya
definition som domstolen formulerat snarlik den förra. Det som slopats i den
nya definitionen är dels kravet på att en av de stridande grupperingarna måste
representera en stat, dels att grupperingarna måste inneha viss territoriell
kontroll. Men enligt Alexandra Segenstedt, folkrättsjurist på svenska Röda
korset, har förändringarna stor konkret betydelse.

– Dels är det en korrekt definition enligt internationell
rätt, vilket vi ansåg att den tidigare inte var, sedan också förändring som
täcker in konflikter mellan grupper inom ett land. Det har en större verkan så
som dagens konflikter ser ut. 

Migrationsverket har med
anledning av domen redan inlett ett arbete med att se hur den nya definitionen
kan komma att påverka myndighetens landsbedömning. Samtidigt ska 275 somalier som
inte beviljats uppehållstillstånd kontaktas och erbjudas en ny asylprövning.

Alexandra Segenstedt poängterar att det inte går att uttala
sig om den nya definitionens följder innan nya landsbedömningar gjorts, men att
den pekar i riktning mot ett mer generöst flyktingmottagande från olika länder
och regioner.  

– Vi ser i dag att det finns ett antal länder man bör titta
på igen där man kan diskutera om det råder inre väpnad konflikt, som Irak,
Afghanistan, Kongo och så vidare.