Fria Tidningen

Toleransen för mångfald förenad med krav

Främlingsfientligheten har inte ökat med den ekonomiska krisen, visar årets Mångfaldsbarometer. De positiva attityderna till mångfald ökar något, men toleransen är fortfarande förenad med krav.

67 procent har goda eller mycket goda erfarenheter av etnisk och kulturell mångfald. Det framgår av årets upplaga av Mångfaldsbarometern. Resultaten visar att lågkonjunkturen inte fått något genomslag i form av ökad främlings- fientlighet. Tvärtom har positiva attityder till etnisk och kulturell mångfald ökat med några procentenheter sedan mätningarna började.

Samtidigt ökar skillnaderna i attityd mellan olika grupper. År 2006 uppgav 58 procent av de svarande med grundskoleutbildning att de hade goda eller mycket goda erfarenheter av mångfald, mot 73 procent av de svarande med högskole- utbildning. För år 2009 var motsvarande siffror 44 respektive 79 procent.

– När det gäller attityderna till mångfald är de med lägre utbildning mindre positiva, säger Irving Palm, docent vid sociologiska institutionen och en av de ansvariga för undersökningen. Det har ju visat sig under åren att det är på det här sättet.

Kvinnor har sedan mätningarna inleddes varit mer positiva till mångfald än män. De som bor i storstäder är också mer positiva än de som bor på mindre orter.

– Det kan ju bero på att det finns fler personer med högre utbildning i större städer, säger Irving Palm. Men det kan också bero på att man har större erfarenhet av att samarbeta med invandrare på arbetsplatsen, där man studerar eller där man bor. Att man har större erfarenhet av att möta personer med invandrarbakgrund än på landsbygden.

Så om man ser mångfald som någonting önskvärt är det alltså positivt med fler möten?

– Jo, det är ju så att ju mer ingående man lär känna människor, oavsett om de är personer med invandrarbakgrund eller inte, desto positivare syn får man. Främlingsskapet och rädslan för det okända reduceras. Man kan reducera konflikter om man lär känna varandras kulturer.

Men Mångfaldsbarometern visar också att toleransen är förenad med vissa krav. Sedan mätningarnas start har en majoritet tagit avstånd från påståendet ”Invandrarna utgör en fara för vår kultur”. Samtidigt har en större majoritet instämt i påståendet att ”Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor”.

Andelen som anser att muslimska kvinnor är mer förtryckta än andra kvinnor har ökat från 58 procent år 2005 till 64 procent år 2009, och i årets mätning anser 44 procent att slöjbärande borde vara förbjudet i skolan och på arbetet.

En positiv attityd till mångfald behöver inte heller betyda att de svarande inte gör skillnad på olika grupper av människor. Enligt Mångfaldsbarometern betraktas nordbor, västeuropéer och nordamerikaner som ”kulturellt närstående”, medan somalier och romer hamnar längst bort på samma skala.

– Det kan ha med geografiskt avstånd att göra men också med historiska händelser, och kan också kopplas till religion och andra kulturella uttryck, säger Irving Palm.

Fakta: 

Mångfaldsbarometern:

• Är en årlig undersökning som sedan 2005 genomförs av sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.

• Baseras i år på svar från 1 016 slumpvis utvalda personer ur befolkningsregistret, varav 857 uppgav att de var födda i Sverige.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ett regnigt Stockholm för ett fritt Iran

På dagen tio år efter att studentprotesterna i Iran 1999 slogs ner öser regnet över Stockholm. Det hindrade dock inte hundratals från att samlas utanför riksdagen – för att minnas och stödja dagens iranska demokratirörelse.

Tolkhjälpen räcker inte till

25-åriga Katarina Garamvölgyi behöver hjälp med tolkning för att klara både kontakten med myndigheter och vanliga vardagsbestyr. Men landstingets Taltjänst kan bara erbjuda knappt hälften av den hjälp hon behöver. Tolkkapaciteten räcker inte.

Striden på Lagena är inte över

Efter att arbetsköparen stämde de vilt strejkande anställda till Arbetsdomstolen gick lagerarbetarna tillbaka till jobbet. Men konflikten är långt ifrån över, menar Patrik Olofsson, tidigare ordförande i arbetsplatsens fackklubb.

Papperslösa Stockholm hoppar av fackligt samarbete

Med Fackligt center för papperslösa skulle arbetarrörelsen slutligen ta tag i den svåra frågan om den papperslösa arbetskraftens roll. Men redan efter ett knappt år lämnar nu Papperslösa Stockholm sina platser i styrelsen.

Polisen frias för Saleminsats

Polisen frias från misstankar om misshandel och tjänstefel i samband med en kritiserad insats mot antirasister i Salem förra året. Enligt vice chefsåklagare Kay Engfeldt har polisen fattat ”objektivt felaktiga beslut”, men brott kan ej styrkas.

© 2026 Stockholms Fria