På Uppsala universitet har årets nya professorer precis installerats. En förhållandevis hög andel av dem är kvinnor, men i det här sammanhanget är en hög andel långt ifrån synonymt med jämlik fördelning. 70 procent av de tillträdande professorerna är män.

Dock förbättras universitetets statistik något. Innan de nya professorerna installerades var enbart 87 av totalt 490 professorer – 18 procent – på lärosätet kvinnor. Det innebär att andelen kvinnliga professorer i Uppsala, enligt Högskoleverkets statistik, är lika låg som andelen i riket som helhet.

– Det här har varit ett problem under lång tid, säger Marianne Carlsson, professor i vårdvetenskap och ordförande i universitetets jämställdhetskommitté. Det går sakta framåt, vi har i dag större andel än för tio år sedan. Vad universitetet här har gjort är en särskild satsning på kvinnor som är nära, men problemet är att det tar väldigt långt tid att bli professor. Det är många steg på vägen och på varje nivå kan man se att kvinnorna blir färre och färre.

Hon betonar att könsbalansen inom högre akademiska ämbeten inte enbart är en principiell fråga. Det handlar också i högsta grad om kvaliteten på forskning och utbildning.

– Universitet och högskolor är konkurrensutsatta verksamheter. Det gäller att vara i framkanten och vi har inte råd att förlora kreativa tankar och personer av sådana här skäl. De som har kompetensen ska inte hindras av kön eller av etnicitet eller vad det nu kan vara.

Inte heller inom politiken är den sneda könsfördelningen en ny fråga. Den förra regeringen gav i regleringsbrev landets högskolor i uppdrag förbättra balansen. Den nuvarande inrättade i februari i år Delegationen för jämställdhet i högskolan.

– Vi har tre huvudspår, säger huvudsekreteraren Pontus Ringborg. Dels är det att dela ut pengar till insatser för att främja jämställdhet, dels att kartlägga vad som görs och sprida kunskap, och så föreslå åtgärder på de områden där vi finner det motiverat.

Under innevarande år fördelar delegationen 25 miljoner kronor över landets lärosäten. Bland annat beviljades Uppsala universitet 1,4 miljoner för att utveckla bättre metoder för att mäta jämställdhet och utbilda handledare till forskningsutbildningen.

2011 kommer ett slutbetänkande, där delegation ska försöka förklara varför frågan om akademisk jämställdhet tycks så förtvivlat svår att lösa.

– Det enkla svaret är väl att akademin inte är annorlunda än samhället i övrigt, säger Pontus Ringborg. Vi lever i ett samhälle med strukturella skillnader i villkor mellan könen, det är i sig förhållanden som är väldigt svåra att rå på.