Våren 2007 fattade Migrationsdomstolen ett uppmärksammat och hårt kritiserat praxisbeslut angående Irak. Enligt den tolkning domstolen gjorde pågick ingen inre väpnad konflikt i landet, vilket fick till följd att det allmänna säkerhetsläget i Irak inte utgjorde grund för asyl. Flyktingar var därför tvungna att anföra andra asylskäl, som exempelvis hot riktade direkt mot den egna personen.

Men i en ny prejudicerande dom ändrar Migrationsöverdomstolen den praxis som ska ligga till grund för framtida asylprövningar. Tre flyktingar från Somalias huvudstad Mogadishu får permanent uppehållstillstånd sedan domstolen kommit fram till att inre väpnad konflikt råder i området.

Påpappret är den nya definition som domstolen formulerat snarlik den förra. Det som slopats i den nya definitionen är dels kravet på att en av de stridande grupperingarna måste representera en stat, dels att grupperingarna måste inneha viss territoriell kontroll. Men enligt Alexandra Segenstedt, folkrättsjurist på svenska Röda korset, har förändringarna stor konkret betydelse.

– Dels är det en korrekt definition enligt internationell rätt, vilket vi ansåg att den tidigare inte var, sedan också förändring som täcker in konflikter mellan grupper inom ett land. Det har en större verkan så som dagens konflikter ser ut.

Migrationsverket har med anledning av domen redan inlett ett arbete med att se hur den nya definitionen kan komma att påverka myndighetens landsbedömning. Samtidigt ska 275 somalier som inte beviljats uppehållstillstånd kontaktas och erbjudas en ny asylprövning.

Alexandra Segenstedt poängterar att det inte går att uttala sig om den nya definitionens följder innan nya landsbedömningar gjorts, men att den pekar i riktning mot ett mer generöst flyktingmottagande från olika länder och regioner.

– Vi ser i dag att det finns ett antal länder man bör titta på igen där man kan diskutera om det råder inre väpnad konflikt, som Irak, Afghanistan, Kongo och så vidare.